När de gamla kollektivavtalen löper ut har facket inte längre fredsplikt, vilket innebär att vi har tillgång till alla verktyg – där hotet om strejk är det yttersta. För att detta påtryckningsmedel ska vara effektivt, och maktbalansen utjämnad, behövs starka fack. Därför är varje medlem viktig i förhandlingarna.

Så förbereder vi oss inför en avtalsrörelse

En avtalsrörelse börjar egentligen där den förra slutade. Det vi inte fick igenom sist tar vi med oss vidare och inhämtar mer fakta och argument. För att samla på oss kunskap om nya problem arbetar vi mycket med omvärldsbevakning och statistik – och gör även en stor enkätundersökning bland medlemmarna.

Ungefär 1,5 år innan avtalsrörelsen drar igång växlar vi upp arbetet med att sammanställa underlag. Längre fram behöver nämligen förbundsstämman beslutsunderlag för att sätta upp de övergripande målsättningarna i ett styrdokument som vi kallar avtalsplattform.

Påverka motparten

I förhandlingar är det viktigt att få motparten att dela ens problembeskrivning. Det arbetet börjar ett bra tag före avtalsrörelsen – exempelvis genom seminarier, debattartiklar och aktiviteter på arbetsplatserna. I bästa fall får vi med oss både opinionen och andra fackförbund. Det ökar sannolikheten för att arbetsgivarsidan ska inse att ”ja, denna fråga måste vi prata om”.

Det första steget i avtalsrörelsen är att båda sidor lämnar yrkanden. Sedan har vi några månader på oss att, på varsitt håll, tänka igenom det hela. Vi ska inte bara kunna förklara vad vi själva vill, utan också förklara varför vi motsätter oss motpartens önskemål.

Förhandlingar öga mot öga

I själva förhandlingen utgår STs företrädare från våra yrkanden, som bygger på avtalsplattformen. Sedan är det ett givande och tagande, där personerna som sitter i förhandlingsrummet hela tiden måste stämma av med sina uppdragsgivare – i STs förhandlares fall är det våra delegationer och förbundsstyrelsen som fattar beslut. De som deltar i förhandlingarna måste alltså ta diskussioner även internt, eftersom det gäller att alla vägval är förankrade.

Vi har lyckats bra i de senaste avtalsrörelserna

De senaste åren har vi varit duktiga på att stoppa arbetsgivarsidans försämringsförslag. Att försvara medlemmarnas vinster på arbetsmarknaden är minst lika viktigt som att förbättra villkoren ytterligare. Men självklart arbetar vi även för förbättringar – här är några exempel från senare tid:

• Sjuklöneersättningen gick från 3 till 12 månader och pensionsavtalet för föräldralediga förbättrades avsevärt för anställda inom staten.
• Större avsättningar till flexpensionen för avtalsområdena Kommunikation och spårtrafik
• Flera satsningar på arbetsmiljöarbetet och det hållbara arbetslivet startades inom samtliga avtalsområden

Läs mer: Fackförbundet STs avtalsrörelser genom historien

Vad händer när avtalet är tecknat och klart?

Då är ett maratonlopp över – och det är dags för höjdhopp. Det är nämligen nu som avtalen ska börja användas. Ett stort arbete med att utbilda och informera medlemmar och förtroendevalda tar vid, men också att ge stöd till våra förtroendevalda inför de viktiga lokala förhandlingarna. Allt detta är färdigt lagom till att förberedelserna för den nya avtalsrörelsen börjar.

När de gamla kollektivavtalen löper ut har facket inte längre fredsplikt, vilket innebär att vi har tillgång till alla verktyg – där hotet om strejk är det yttersta. För att detta påtryckningsmedel ska vara effektivt, och maktbalansen utjämnad, behövs starka fack. Därför är varje medlem viktig i förhandlingarna.

Så förbereder vi oss inför en avtalsrörelse

En avtalsrörelse börjar egentligen där den förra slutade. Det vi inte fick igenom sist tar vi med oss vidare och inhämtar mer fakta och argument. För att samla på oss kunskap om nya problem arbetar vi mycket med omvärldsbevakning och statistik – och gör även en stor enkätundersökning bland medlemmarna.

Ungefär 1,5 år innan avtalsrörelsen drar igång växlar vi upp arbetet med att sammanställa underlag. Längre fram behöver nämligen förbundsstämman beslutsunderlag för att sätta upp de övergripande målsättningarna i ett styrdokument som vi kallar avtalsplattform.

Påverka motparten

I förhandlingar är det viktigt att få motparten att dela ens problembeskrivning. Det arbetet börjar ett bra tag före avtalsrörelsen – exempelvis genom seminarier, debattartiklar och aktiviteter på arbetsplatserna. I bästa fall får vi med oss både opinionen och andra fackförbund. Det ökar sannolikheten för att arbetsgivarsidan ska inse att ”ja, denna fråga måste vi prata om”.

Det första steget i avtalsrörelsen är att båda sidor lämnar yrkanden. Sedan har vi några månader på oss att, på varsitt håll, tänka igenom det hela. Vi ska inte bara kunna förklara vad vi själva vill, utan också förklara varför vi motsätter oss motpartens önskemål.

Förhandlingar öga mot öga

I själva förhandlingen utgår STs företrädare från våra yrkanden, som bygger på avtalsplattformen. Sedan är det ett givande och tagande, där personerna som sitter i förhandlingsrummet hela tiden måste stämma av med sina uppdragsgivare – i STs förhandlares fall är det våra delegationer och förbundsstyrelsen som fattar beslut. De som deltar i förhandlingarna måste alltså ta diskussioner även internt, eftersom det gäller att alla vägval är förankrade.

Vi har lyckats bra i de senaste avtalsrörelserna

De senaste åren har vi varit duktiga på att stoppa arbetsgivarsidans försämringsförslag. Att försvara medlemmarnas vinster på arbetsmarknaden är minst lika viktigt som att förbättra villkoren ytterligare. Men självklart arbetar vi även för förbättringar – här är några exempel från senare tid:

• Sjuklöneersättningen gick från 3 till 12 månader och pensionsavtalet för föräldralediga förbättrades avsevärt för anställda inom staten.
• Större avsättningar till flexpensionen för avtalsområdena Kommunikation och spårtrafik
• Flera satsningar på arbetsmiljöarbetet och det hållbara arbetslivet startades inom samtliga avtalsområden

Läs mer: Fackförbundet STs avtalsrörelser genom historien

Vad händer när avtalet är tecknat och klart?

Då är ett maratonlopp över – och det är dags för höjdhopp. Det är nämligen nu som avtalen ska börja användas. Ett stort arbete med att utbilda och informera medlemmar och förtroendevalda tar vid, men också att ge stöd till våra förtroendevalda inför de viktiga lokala förhandlingarna. Allt detta är färdigt lagom till att förberedelserna för den nya avtalsrörelsen börjar.