Den frie skribenten Bror Perjus argumenterar på DN-debatt (DN 24/1) för en utvecklad blandekonomi som lösning på den globala finanskrisen. Såväl renodlad planekonomi som otyglad kapitalism leder till auktoritära och totalitära system. Lösningen är blandekonomi: ”hälften marknad, hälften demokrati!” uttrycker Perjus det. Han menar att blandekonomi förenklat kan sägas innebära en skattekvot på 50% av BNP, dvs hälften av ”kakan” kanaliseras genom offentlig verksamhet i stat, kommun och landsting och regleras av det demokratiska systemet. På så vis säkras välfärdssystem och för samhället viktig infrastruktur. Dessutom minskas resursinflödet i spekulationskapitalismen vilket reducerar risken för den typ av återkommande ekonomiska kriser vi sett de senaste decennierna, menar han. Perjus tankar är intressanta, särskilt i en tid när politiken står på huvudet: borgerligheten (åtminstone moderaterna) är statsbärande och närmar sig -åtminstone i sin politiska retorik- Perjus tankar medan socialdemokraterna inte tycks veta vilken fot de ska stå på och vill varken säga ja eller nej till fortsatta privatiseringar. En diskussion i Bror Perjus anda förefaller kunna gynna en opposition i limbo.

Läs hela artikeln: DN-debatt

JB

På Uppsala Nya Tidnings debattsida (UNT 24/1) kräver socialdemokraterna Mikael Damberg och Adnan Dibrani bättre villkor för doktorander. Vårt land måste vara en ledande forskningsnation om vi i framtiden ska klara välfärden i den kunskapsbaserade ekonomi som nu växer fram, skriver man. Villkoren för doktorander är dock i många stycken under all kritik. Visserligen finns doktorandanställningar som är sjukpennings- och pensionsgrundande. Långt ifrån alla får dock anställning från dag 1 utan får nöja sig med sk utbildningsbidrag under den första tiden. Det är dessutom många som har ännu sämre villkor i form av olika typer av stipendier. Artikelförfattarna utmanar nu moderaterna och regeringen att införa anställning för alla doktorander. Bra villkor för doktorander är en nödvändig förutsättning för att vi ska få de bästa hjärnorna i forskarutbildningarna, menar man.

Läs hela artikeln: UNT-Debatt

JB

Sent på kvällen den 17 januari lämnade de båda lärarfacken sitt yrkande till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). De vill ha mest av alla: generella löneökningar på 10000 per månad, skriver TCO-tidningen (18/1). Man menar att det är avgörande för yrkets attraktivitet och därmed skolans kvalitet. Yrkandet är sifferlöst samtidigt som de höga lönekraven förs fram i ett pressmeddelande. Motparten tycker det är svårt att ta ställning till yrkandet då det är sifferlöst men: ”SKL kan inte acceptera löneanspråk som strider mot principerna för den svenska lönebildningen och i förlängningen kan äventyra Sveriges ekonomi”, skriver Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation på SKL:s hemsida.

JB

Som bekant sänktes avgiften till STs a-kassa förra året. Så var fallet för 27 av 31 a-kassor. I år kommer avgifterna troligen att stiga, i takt med att arbetslösheten stiger, säger Mats Ödebrink på Arbetslöshetskassornas samorganisation till TT-spektra. Om, och i så fall hur mycket, vår egen avgift kommer att gå upp är en öppen fråga. Vi får hoppas att arbetslösheten inom vårt område inte ökar alltför mycket.

JB

Om nyttan med lärarlegitimationer fanns det olika åsikter när förslaget presenterades för ett par år sedan. Beslut fattades och reformen klubbades. Många fäste stora förhoppningar vid förändringen och hoppades att statusen för läraryrket skulle stärkas och kvaliteten i ungdomsskolan förbättras. Nu skriver DN (16/1 -12) att bemanningsföretaget Proffice i praktiken är de som kommer att granska de 180000 lärarnas ansökningar om legitimation. Skolverket köper nämligen granskningsförfarandet från bemanningsföretaget trots att privata aktörer -med all rätt- inte får ägna sig åt myndighetsutövning. Det lilla struntproblemet löses genom att enskilda avtal skrivs med var och en av de nybarkade akademiker som Proffice anställt för ändamålet. På så vis slipper Skolverket anställa kompetent personal för beredningen av ärendena och Proffice kan göra miljonvinster. Själva besluten i vart och ett av de 180000 ärendena ska Skolverkets fem egna handläggare fatta. DN har räknat ut att det blir fyra minuter per ärende om dessa fem handläggare jobbar kontinuerligt med arbetsuppgiften fram till sommaren. ”Vi har bedömt att det ska räcka med en snabb kontroll,” säger avdelningschef Tommy Lagergren till DN. Kvalitet i ungdomsskolan och ökad status för läraryrket tycks inte vara så viktigt längre. Undertecknad har därför ett bättre förslag. Ge Proffice en (1) lärarlegitimation. Låt dem sedan anställa alla som vill bli lärare. Sedan kan Proffice hyra ut denna automatiskt legitimerade personal till såväl privata som kommunala skolor. Det viktiga är ju inte kvalitet i verksamheten. Riktig kvalitet är en god avkastning till aktieägarna på skattebetalarnas bekostnad.

JB

Det saknas en strategisk idé om humanioras samhällsuppdrag i dagens forskningspolitik. Det menar Sverker Sörlin och Anders Ekström som har tagit initiativ för att främja humanioras och samhällsvetenskaps roll i den svenska forskningen. I en artikel på DN:s debattsida skriver de att “Det är dags att bryta upp från en politik som ensidigt vilar på en instrumentell likriktning av forskningens mål och drivkrafter. I stället krävs incitament för att skapa den nya typ av tvärgående forsknings- och undervisningsmiljöer som behövs för att anta de globala utmaningarna, som ju också är de nationella”.

Tidigare i veckan publicerades också skriften “Humanisterna och framtidssamhället” som är ett resultat av detta initiativ. Rapporten innehåller tre forskningsrapporter och utgjorde underlag till ett seminarium som hölls på temat tidigare i våras. Bland annat behandlas arbetsmarknaden för humanisterna.

Sörlins och Ekströms initiativ är ett konstruktivt och viktigt inlägg i forskningsdebatten. Humaniora och samhällsvetenskap har en oerhört viktig roll att spela i dagens snabbt föränderliga samhälle. Med ekonomiska kriser, miljöhot och främlingsfientliga krafter måste samhället ta tillvara på de resurser som finns inom all forskning. Då är det förödande att forskningspolitiken till stor del präglas av ett nyttoperspektiv som stavas mätbar tillväxt. Man riskerar nämligen att missa perspektiv som skulle kunna få kriser att vända.

Läs mer:
“Därför behöver Sverige reformera sin forskning” Debattartikel i Dagens Nyheter 2011-12-05
http://www.dn.se/debatt/darfor-behover-sverige-reformera-sin-forskning
Inspelning från seminariet om “Humanisterna och framtidssamhället”
http://urplay.se/163861
Rapporten “Humanisterna och framtidssamhället”
http://www.framtidsstudier.se/wp-content/uploads/2011/11/Forsknrapp_Humanisterna_m_bokm.pdf

LB

I Dagens Nyheter (DN 8/12) läser jag att Arbetsgivarverket nu genomfört vederbörlig upphandling av guldmedaljer. Medaljerna är förstås de som delas ut ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (inte ”Med sprit och redlöshet i dikets tjänst” som någon skämtare sa). Med tanke på guldprisets rekordutveckling undrar man om kravet om 30 tjänstgöringsår nu kommer att ändras? Kommer det att krävas 35 år nu för att få medaljen, med tanke på värdeökningen? Om guldpriset fortsätter uppåt med samma fart kommer vi i vidrigt fall vara tvungna att höja pensionsåldern. Men den kanske höjs ändå… Förresten, allt som glimmar är inte guld!

JB

De båda ordförandena i TCO och LO, Eva Nordmark och Wanja Lundby-Wedin, kräver i ett öppet brev att EU ska respektera fackliga rättigheter. De angrepp som skett på förenings- och förhandlingsrätten i Grekland, Italien och Spanien står i strid med EU-fördraget och ILO:s kärnkonventioner 97 och 98, menar man. Vidare varnar man för utvecklingen mot en överstatlig finanspolitik och pekar på Merkels och Sarkozys förslag på fördragsändringar. Exemplevis ser man ett hot mot nationellt självbestämmande vad gäller lönebildning (se även nyhet om euroobligationer). Det öppna brevet utmynnar i uppmaningen att regeringen Reinfeldt dels kräver av EU att krisåtgärder genomförs ”med full respekt för grundläggande fackliga fri- och rättigheter”, dels arbetar för att ett socialt protokoll införs i EU-fördraget. Protokollet ska fastslå att fackliga rättigheter är överordnade ekonomiska friheter i unionen (TCO-tidningen 7/12).

JB

Tidigt igår morse sattes det så kallade ”märket”. IF Metall, Unionen och Sveriges ingenjörer skrev då på det sk industriavtalet, som ger 300000 anställda i industrin 3% över 14 månader (2,6% per år). Teknikföretagens förhandlingschef, Anders Weihe, säger till Svenska Dagbladet (SvD 12/12) att han tycker avtalet blev dyrt och att fackens verklighetsbeskrivning varit förvånande. Det som vanligt lättskrämda Svenskt Näringsliv tycker att avtalet framkallar ”kalla kårar”, då man befarar att övriga LO-förbund kommer att betrakta uppgörelsen som golv.

Avtalet som löper från första februari 2012 ger en genomsnittlig industriarbetare 730 kr mer i månaden. Cecilia Fahlberg från Unionen konstaterar att avtalet innebär reallöneökningar. Stefan Löfven, IF Metall betonar att avtalet måste vara normerande ”annars riskeras hela lönebildningsmekaniken. Våra medlemmar måste veta att det här inte är någon annans golv”. Frågan är vilken betydelse det här kommer att få för oss som arbetar inom staten. Tyvärr kommer ju inte våra förhandlingar igång förrän nästa höst.

JB

Euroobligationer har förts fram som lösningen på eurokrisen och somliga medlemsländers krisande ekonomi. Konstruktionen skulle innebära att samtliga medlemsländer står som garant vid upplåningen varvid räntan kan hållas låg och lika för alla länderna. I TeknikDebatt (TD 25/11) varnar finansförbundets ordförande Lillemor Smedenvall för att förslaget -om det genomförs- är ett hot mot den svenska modellen. Anledningen är att det kommer att krävas ett överstatligt finansdepartement för att garantera den kontroll och insyn de starkare ekonomierna i EU-sfären otvivelaktigt kommer att begära vis à vis de svagare. För svensk del kommer det att innebära att arbetsmarknadens parter inte längre kommer att äga frågan om lönebildningen på svensk arbetsmarknad, menar finansförbundet.

Spörsmålet är intressant men möjligen slår man in en öppen dörr. ”Den svenska modellen” har sedan ett par decennier förvandlats till en modell för avreglereing, minskade offentliga finanser och i betydande grad försvagad fackföreningsrörelse. Frågan är hur stor makt över lönebildningen arbetsmarknadens parter har idag (åtminstone vår part)? Om räddningsaktionen för euron misslyckas kommer det att få återverkningar för vår lönebildning alldeles oavsett om vi är med i aktionen eller ej. I den senaste avtalsrörelsen var det ju just finanskrisen som omöjliggjorde reallönesäkrade avtal. Att som stat isolera sig förefaller inte vara ett alternativ i en tid där kapitalet verkligen blivit gränslöst.

JB

Kungliga vetenskaps akademin (KVA) passade i samband med nobelfestligheterna på att göra ett inlägg i forskningsdebatten (DN debatt 10/12). I debattartikeln trycker KVA:s styrelse hårt på vikten av grundforskning. Ska Sverige kunna bibehålla sin position som forskningsnation måste vi satsa mer på grundforskning än vad vi gör idag. De konstaterar att den för näringslivet så viktiga innovationsforskningen är helt beroende av att kvalitativt högklassig grundforskning bedrivs vid landets lärosäten. Man kritiserar den senaste tidens betoning av stora forskningsmiljöer och trycker på att forskning bedrivs av kreativa individer. Det måste finnas goda finansieringsmöjligheter för nytänkande och risktagande grundforskning av god kvalitet. Därför bör en större del av de statliga forskningsmedlen fördelas via råden, som tar emot ansökningar av individuella forskare och har vetenskaplig kompetens att bedöma dem. Vidare anser KVA att det är olyckligt med årliga forskningspropositioner då det är önskvärt med långsiktigare synsätt vad gäller grundforskning.

JB

Den 16:e och 17:e november ägde avdelningens ombudsmöte rum i Villa Foresta på Lidingö. Ombud från avdelningens sektioner runt om i landet, samt några inbjudna gäster (bl.a. förbundsordförande Anette Carnhede), fylkades i de anrika lokalerna strax intill Millesgården, helt nära Lidingöbrons östra brofäste. Mötets första dag dominerades av mötesförhandlingar där val av styrelse och övriga funktioner tog mest plats. I pauserna som uppstod vid rösträkning hann vi dock med aktuell info om bl.a. avtalet om tidsbegränsade anställningar för lärare (se särskild notis) och STs doktorandsatsning. På kvällen åt vi gott och quizzade om musik och film. De som kände för det kunde sedan svänga sin lurviga ben till sen timme.

Den andra dagens innehåll utmärktes fr.a. av två intressanta föreläsningar. Först föreläste professor Ingrid Carlgren, Stockholms universitet, över ämnet professionalisering och professionsutveckling. Därefter var det professor Bernt Gustavssons, Örebro universitet, tur att föreläsa över ämnet ”Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati”. Båda föreläsarna väckte många frågor för ombuden att diskutera.

JB

De centrala förhandlingarna om visstidsanställningar för lärare, särskilt rörande meriteringsantsällning, bröt under hösten mer eller mindre samman. I och med att SACO S backade så gott som på mållinjen vad gäller den fyraåriga meriteringsanställningen med viss möjlighet till förlängning, var det inte längre möjligt att fortsätta förhandlingarna. Kort därefter öppnades dock en möjlighet för fortsatta förhandlingar avseende anställningar som adjungerade lärare. I skrivande stund är det oklart om ett sådant avtal kommer till stånd. Den s.k. postdok-anställningen, vilken det redan finns ett avtal om, bröts nu loss från det paket förhandlingarna kommit att handla om, varvid gällande avtal helt enkelt fortsätter att gälla.

JB

Vid ombudsmötet den 16:e och 17:e november förättades sedvanliga val till avdelningens styrelse. Presediet (ordförande + två vice) kunde väljas om med acklamation medan ledamöter och ersättare utsågs via sluten omröstning. Carin Söderhäll och Magnus Furuholm lämnade sina platser som ledamöter vilka istället besattes av Evelina Mildner Lindén från Malmö högskola och Stefan Schedin från Göteborgs universitet. Båda är ordförande i sektionsstyrelserna vid resp. lärosäte.

Antalet ersättare utökades från fem till sex. Nya som ersättare är Gabriel Thott, Linköping, Susanna Svensson, Karlstad och Magnus Furuholm, Örebro. Klicka här för att se hela styrelsen.

JB

I nyhet den 9 november hänvisade jag slarvigt till en artikel i SvD Näringsliv och påstod att både SPP och Alecta blivit stämda av Svenskt Näringsliv. Så är inte fallet. SvD Näringsliv drog däremot slutsatsen att konsekvenserna av detta ärende skulle kunna påverka även Alecta. Men Alecta är alltså inte inblandat i detta mål.

MF

I Göteborgsposten (GP 9/11) presenterar Svenskt Näringsliv (SN) råd och dåd angående forskningens eländiga tillstånd i vårt avlånga land. För det första hävdar man att kvaliteten på svensk forskning sjunkit betänkligt jämfört med omvärlden. Måttet man använder är bibliometriskt, antalet citeringar som svenska artiklar får i vetenskapliga tidskrifter. För det andra hävdar man att antalet innovationer som svensk forskning genererar i förhållande till hur mycket pengar per capita som satsas på forskning är lägre i Sverige än i andra jämförbara länder. Här handlar det om hur många kommersialiserbara produkter baserade på nya, vetenskapliga rön som kommer fram i vårt land. Man menar sig alltså kunna säga att kvaliteten sjunkit och att avkastningen på insatt kapital är oacceptabelt låg. Den lösning som SN ser på detta hemska sakernas tillstånd är naturligtvis utökat samarbete mellan universitet och näringsliv, samt en innovationspremie till de mest uppfinningsrika universiteten.

För det första är argumentet om den försämrade kvaliteten riktigt dåligt. Antalet citeringar i vetenskapliga tidskrifter är ett ytterst osäkert mått. Ett lägre antal citeringar kan t.ex. betyda att svenska forskare givit sig in nya, ännu ej särskilt välkända forskningsdomäner, dvs att de sysslar med just innovativ forskning. Forskar man inom det som alla andra forskar om ökar ju möjligheten att bli citerad, eller hur? Det finns även exempel inom bibliometrin där riktigt usla eller etiskt tveksamma artiklar fått ett mycket stort antal citeringar därför att de lyfts fram som avskräckande exempel. Härtill kommer att monografier, dvs forskningsrapporter i form av böcker, sällan kommer med i citeringsanalyser.

Forskningens inriktning har även bäring när det gäller innovation mätt som mängden kommersialiserbara produkter. Är inriktningen inom naturvetenskap starkt grundforskningsorienterad blir resultaten inte materiellt tillämpbara förrän på mycket lång sikt. Däremot är grundforskningen helt nödvändig för att några tillämpbara innovationer överhuvudtaget ska se dagens ljus. Tittar man på forskningen i ett bredare perspektiv, som också inkluderar samhällsvetenskap och humaniora, blir ”innovationerna” måhända inte kommersialiserbara men bidrar ändå i hög grad till en kvalitativ utveckling av samhället. Här är inte minst arbetslivsforskning värd att lyftas fram.

Svenskt Näringslivs ”förslag”, klätt i en argumentation som andas omsorg om samhället, är i själva verket ett naivt, kortsiktigt och näringslivsegoistiskt kladdande i svensk forskningspolitik. Naivt i sin uppfattning att kvalitet enkelt går att mäta i siffror, kortsiktigt i sitt pläderande för tillämpad innovationsforskning och näringslivsegoistiskt i förslaget om ökat samarbete som egentligen innebär att ersätta företagens forskningsavdelningar med universitet och skattepengar. Forskning handlar om så mycket mer än ökad avkastning på aktiekapital. (Läs SN:s förslag här: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.770273-innovationspremie-kan-sporra-universiteten)

JB

Utbildningsminister Jan Björklund får kritik från de egna leden. Närmare bestämt från Liberala Studenter som i en replik i DN den 26 oktober kritiserar Björklund för att inte gå tillräckligt långt i omdaningen av de svenska lärosätena. De båda skribenterna Erik Wretling och Benny Lindholm menar att det inte räcker med sammanslagningar för att öka svenska lärosätens slagkraft internationellt. En total autonomi är modellen för de liberala studenterna.

Citat: "Med färre men starkare universitet som ger bättre förutsättningar att utveckla verksamheten utan statlig inblandning främjas den dynamik och flexibilitet som framtiden kräver."

Utan statlig inblandning men säger man också nej till statliga pengar? Läs hela artikeln på:

http://www.dn.se/debatt/sammanslagningarna-av-larosaten-maste-snabbas-pa

MF

I Dagens Nyheter den 2 november skriver dokumentärfilmaren Martin Borgs en replik till Börje Ekholm och Carl Bennet. De båda hade i en debatt artikel i DN den 1 november uttryckt sin oro för att den utländska studentflykten riskerar att leda till brist på kompetent arbetskraft och till minskad konkurrenskraft.

Martin Borgs replikerar att det stora problemet är att de utländska studenterna bara kom till Sverige för att det var gratis att studera på svenska lärosäten och att de nu när vi tar betalt väljer bort Svenska universitet och högskolor p.g.a. att kvaliteten är för dålig att betala för.

Läs hela artikeln på http://www.dn.se/debatt/med-studieavgifter-staller-studenterna-hogre-krav

MF

I en artikel i gårdagens SvD (7 november) konstaterar Nyamko Sabuni att den högre utbildningen mer och mer domineras av kvinnor men att forskningsanslagens fördelning inte visar samma utveckling.

Delegationen för jämställdhet i högskolan menar att kvinnliga forskare sorteras bort när t.ex medel till speciella excellensprogram fördelas.

Regeringen har därför beslutat ge Högskoleverket i uppdrag att kartlägga uppföljning av anslag för forskning och forskarutbildning ur ett jämställdhetsperspektiv.

Läs hela artikeln (och en del kommentarer...) på http://blog.svd.se/politikdirekt/2011/11/sabuni-dags-for-okad-jamstalldhet-i-forskarvarlden/

MF

I min krönika "Den heliga tillväxten" tog jag upp pensionsbolaget SPP som exempel på det, i mitt tycke, omoraliska och affärsmässigt tveksamma i att lura sina kunder på det de har betalat för till förmån för att s.k. rikskapitalister ska få en allt högre aktieutdelning.

Nu visar det sig att Svenskt Näringsliv har stämt SPP därför att man anser att pensionsbolaget inte har fullföljt sina löften eftersom de inte har kunnat värdesäkra pensionerna under ett antal år.

Läs mer på http://www.svd.se/naringsliv/strid-strom-av-krav-om-de-forlorar_6617088.svd

MF

I en TT-artikel i dagens SvD, pappersupplagan, rapporteras det att flera av landets högskolor är på väg att strama åt sitt utbildningsutbud. Minskningar av antalet platser är aktuellt och hela utbildningsprogram kan vara hotade.

Bland de lärosäten som nämns i artikeln finns Högskolan i Gävle, SLU i Skara Högskolan Väst i Trollhättan, Mittuniversitetet och Blekinge tekniska högskola. Alla dessa måste dra ned på utbildningsplatser för att klara sina sparbeting.

I artikeln kommenterar kansler Lars Haikola så här: -Det är uppenbart att regeringen vill ha en större rörlighet på utbildningsplatserna. det blir omflyttningar och det får lärosätena och studenterna vänja sig vid.

MF

I senaste numret av Grönköpings veckoblad kan man bl.a. läsa att "Hr fackordf. Thure Lundblad föreslår att den lokala fackföreningen i medlemsattraherande syfte byter namn till Framtidsunionen"

I en annan artikel i samma publikation och med rubriken "Politiker å kurs. Utbildnings satsas å!" fastslås det redan i ingressen att "I dagens komplicerade värld räcker det inte att kunna sina saker, man måste ha gått å kurs också, ju flera desto bättre."

Kan en vision för utbildningssverige uttryckas bättre än på detta sätt? Jag bara frågar.

MF

I gårdagens SvD Brännpunkt presenterade allianspartierna i Stockholm löftet att alla anställda i Stockholms stad ska ha rätt till heltid. Genom denna satsning hoppas man på en kvalitetshöjning i framförallt äldreomsorgen där c:a 35 procent jobbar deltid. Finansborgarrådet Sten Nordin hävdar att de ofrivilliga deltiderna ska bort för att man därigenom ska få en kvalitetshöjning. -I äldreomsorgen vet vi att kontinuiteten och att möta samma ansikte betyder mycket, säger Nordin (M).

MF

Måndagen den 3:e oktober blev en historisk dag för Uppsala universitet. Studenter och lärare från de olika vetenskapsområdena samlades tillsammans med representanter för personalorganisationerna i den sk hörandeförsamlingen för att genom valförfarande utse rektorskandidat. I ett stegvis val bland fyra kandidater, där den som fick lägst antal röster slogs ut, utsågs Eva Åkesson till hörandeförsamlingens kandidat. För första gången valdes en kvinna till rektor, dessutom en kandidat som inte kommer från Uppsala universitet. Åkesson är prorektor vid Lunds universitet där hon bl.a. gjort betydande insatser för studenterna. Tisdagen den 11:e oktober förväntas konsistoriet (universitetsstyrelsen) fastslå Åkessons kandidatur och hemställa till regeringen att hon utses till rektor vid Uppsala universitet. Grattis, Eva Åkesson!

JB

Enligt SvD Näringsliv idag, lördagen den 1 oktober, växlade industrins största arbetsgivare Teknikföretagen, kravlistor, med facken inom industrin.

Enligt artikeln kräver facken gemensamt bland annat löneökningar på 3,7 procent och att pengar avsätts för kompetensutveckling. Arbetsgivarnas bild av det ekonomiska läget skiljer sig inte helt överraskande från fackens. Arbetsgivarna vill kunna förhandla om allt och vill inte sätta några som helst siffror på löneutrymmet.

Unionens ordförande säger: " Våra krav är rimliga och väl avvägda." medan arbetsgivarnas Anders Weihe replikerar: "Genomgående innebär fackens krav att de vill att vi ska arbeta mindre och ha mer betalt. Det är inte förenligt med industrins konkurrenskraft."

MF

I en intervju i dagens SvD Näringsliv säger SEB:s vd Annika Falkengren "Jag har samma gamla skrivbord som Marcus Wallenberg. Det är ganska ekonomiskt."

Men så skönt! Då ordnar sig den ekonomiska krisen nu då? Eller? Nej tyvärr inte. Enligt artikeln är marknadens krav på ökad lönsamhet stor och banken "har bara personal, it och lokaler att dra ned på." Eftersom Falkengren redan har dragit sitt strå till stacken genom att stå ut med att "allt härinne är apgammalt"  så måste alltså andra åtgärder vidtagas d.v.s avskedanden. Annika Falkengren vill inte nämna några siffror rörande hur många anställda som måste gå men "att nettot över antalet anställda ska ned är självklart"

Lyckligtvis har Annika Falkengren roligt på jobbet. Hon avslutar denna reklamartikel för henne själv med att (förmodligen) glädjestrålande säga: "Mitt jobb är en del av min hobby. Det är kul att vara i Kalmar ena dagen, i London den andra, och öppna upp kontor i Hongkong tredje dagen för att sedan åka tillbaka till Stockholm. Bank är så mycket roligare än vad vi lyckats förklara."

Om någon dag så finns nog hela denna artikel/intervju att läsa på SvD:s websida om man vill och orkar.

MF

Ulf Lindberg och Marie Silfverstolpe från Almega presenterar i SvD idag den undersökning som Almega beställt från Demoskop rörande svenskarnas inställning till en gemensam försäkring för både arbetslöshet och sjukdom.

Undersökningen visar att 62 procent av de tillfrågade tycker att a-kassan borde vara obligatorisk och gemensamt finansierad.

De båda skribenterna fokuserar mycket på individens möjligheter att själv välja åtgärder utifrån sina behov. Läs hela debattartikeln på SvD Brännpunkt

MF

Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) forskningschef Laura Hartman avsade sig sitt uppdrag med omedelbar verkan i onsdags. Skälet är att SNS vd Anders Vredin belagt henne med munkavle efter den debattartikel hon skrev i DN den sjunde september. I artikeln presenterar Hartman en forskningsrapport från SNS som visar att det i princip inte finns några vetenskapliga belägg för att konkurrensutsättande och privatiseringar inom välfärdssektorn haft några positiva effekter under den senaste 20-års perioden. I lördagens DN (DN debatt 24/9) beskriver sju ledamöter av SNS högsta beslutande organ det inträffade som exempellöst. Av allt att döma är den utfärdade munkavlen på Hartman en följd av påtryckningar från näringslivet. Förtroendet för SNS som en självständig, kritisk forskningsinstitution inom samhällsområdet är allvarligt skadat.

Vi var många som höjde på ögonbrynen i positivt gillande när Hartman presenterade rapporten. Artikeln den 7/9 visade att SNS var en spelare att räkna med i samhällsdebatten (se nyhet den 9/9). Nu måste man istället fråga sig om universiteten, som betalar upp till 150000 kronor för medlemskap i SNS, inte borde dra sig ur samarbetet (se nyhet 17/9 2010). Om SNS låter sig styras av näringslivets åsikter kan knappast någon seriös forskning om samhällsförhållanden påräknas.

JB

Regeringen satsar 400 milj för att höja ersättningen till humaniora och samhällsvetenskap, skriver Högskolans omvärld i sitt senaste nummer (nr 14). Inom området har antalet lärarledda lektioner minskat till följd av bristande resurser. Nu tar regeringen pengar från platser som inte fyllts inom andra vetenskapsområden och använder dem till humaniora och samhällsvetenskap. År 2013 kommer ersättningsnivån för studenterna inom området därmed ha ökat med 30 %. Regeringen kallar det en kvalitetssatsning vilket Uppsala studentkår menar är vilseledande då det inte handlar om en samlad utökning av budgetposten grundutbildning. Det är ju ändå bra att pengarna kommer till användning, anser undertecknad.

JB

Ledaren i måndagens Upsala Nya Tidning handlar om hur den röd-gröna alliansen inte längre står enig mot RUT-avdraget. Det faktum att utfallet av avdraget inte visat sig bli som belackarna befarade, har gjort att Miljöpartiet har ändrat inställning. Socialdemokraterna är dock bundna av kongressbeslut.

Ledaren konstaterar ändå att avdraget knappast kommer att överleva eftersom det inte anses rimligt att subventionera en hel bransch med 50 procent. Lär ledaren här:

http://www.unt.se/ledare/debatten-om-rut-kan-ta-fart-igen-1458615.aspx

MF

Rätt till heltid blir en av grundbultarna i Socialdemokraternas skuggbudget och eftersom arbetsmarknadens parter inte löst frågan är partiet berett att lagstifta, skriver partiordföranden Håkan Juholt och partisekreterare Carin Jämtin på DN Debatt. Läs hela debattartikeln här:

http://www.dn.se/debatt/alliansens-konsblinda-politik-leder-at-fel-hall

MF

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 50 miljoner kronor satsas på stipendier till utländska studenter, en ökning med mer än 60 procent.

Sedan den 1 juli i år ska utländska studenter som vill läsa på svenska universitet och högskolor betala för sin utbildning. Liknande system finns sedan länge i många andra länder. Avsikten med reformen är att Sverige ska konkurrera om studenter med utbildningar av hög kvalitet, inte med gratis utbildning.

För att även studenter som inte har resurser att finansiera sina egna studier ska få möjlighet att komma till Sverige har regeringen infört två stipendieprogram varav det ena sägs vara avsett för särskilt kvalificerade studenter från hela världen. Undras vem som ska göra den bedömningen och hur ska den relatera till våra antagningsregler?

/MF

Sveriges bidrag till det globala koldioxidmolnet är betydligt högre än vad regeringen angivit. Det skriver en grupp forskare vid Uppsala universitet med professor Kjell Aleklett i spetsen på DN debatt (DN 14/9). Regeringen och miljöminister Andreas Carlgren har gjort stor sak av att Sverige under det senaste decenniet klarat av att minska koldioxidutsläppen samtidigt som vi haft ekonomisk tillväxt. Sverige har lyfts fram som ett föredöme. Uppsalaforskarna visar att koldioxidutsläppen istället ökat om man väger in effekten av ökad konsumtion av såväl importerade som inhemska varor. Med det konsumentperspektiv som forskargruppen anlagt faller också regeringens argument att en ökad produktion och konsumtion av tjänster skulle minska koldioxidutsläppen. Tjänster befinner sig högst i näringskedjan och i den underbyggnad som krävs för att kunna producera, leverera och konsumera tjänster genereras koldioxidutsläpp vid transporter, uppvärmning, sekundär konsumtion etc. Forskargruppen beräknar att koldioxidutsläppen har varit minst 20% högre under decenniet än vad regeringen angivit. Så räknat har Sverige inte alls klarat en koldioxidneutral, ekonomisk tillväxt.

JB

De senaste två decenniernas utveckling mot privatiseringar och konkurrensutsättande av välfärdstjänster kan vara ett misslyckande. Studieförbundet näringsliv och samhället (SNS) skriver på DN debatt (DN 7/9) att det inte finns några vetenskapliga belägg för att vare sig kvalitet eller effektivitet förbättrats genom förändringarna. På den negativa sidan finns, visserligen svaga, belägg för att skolan segregerats. Lika osäkra indikationer på den positiva sidan antyder att konsumenter som valt privata välfärdsalternativ är något nöjdare än de som nöjt sig med de offentligt erbjudna dito. SNS tycker att det är oacceptabelt att experimenterat med privatisering fortgått så länge utan ordentlig genomlysning. Undertecknad tycker att det är lika oacceptabelt att olika aktörer kunnat berika sig med våra gemensamma skattepengar utan att någon märkbar förbättring av vård, skola, omsorg synts till.

JB

Kommunals stridbara ordförande Ylva Thörn har för S:s räkning utrett hur SAP:s relation till fackförbunden kan förbättras. Bakgrunden är naturligtvis sossarnas kräftgång och flera studier som visar att stora delar av LO-kollektivet inte längre röstar på rosornas parti. Thörn har flera förslag. De intressantaste handlar om att S bör förbättra sin relationer med tjänstemannafacken, fr.a. inom TCO. Det är måhända dags, menar hon, att tona ner talet om arbetare, tjänstemän och akademiker och istället resonera om löntagare. Löntagare i de flesta förbund har många gemensamma intresseområden inom t.ex. lönefrågor, arbetsmiljö och trygghetsfrågor. Dessutom minskar medlemsantalet för LO medan TCO och SACO visar positiva siffror. Hon anser vidare att de rent socialdemokratiska fackklubbarna bör ompröva sina statuter och släppa in medlemmar oavsett politisk övertygelse. Ett förslag som känns självklart för oss i ST. Hon föreslår också att S bör inrätta en biträdande partisekreterare med uppdrag att sköta kommunikationen med fackföreningarna. Frågan är nu vad vi kan vänta oss för inviter av det tidigare statsbärande partiet? (Källa DN 3/9 -11)

JB

Nu rullar avtalsrörelsen igång igen, långt innan vi på det statliga området ens är färdiga med förra avtalet. Tyvärr har vi ett snarlikt läge som vid förra avtalsrörelsens inledning; ekonomisk kris av finansiell karaktär. Börserna har rasat världen över och Amerika, 'The land of the free', har fått sin kreditvärdighet sänkt av Standard & Poor. Det är som förgjort! Så fort vi löntagare kommer med rimliga krav så står arbetsgivaren där med fickorna ut och in och säger: ”Tyvärr, tyvärr, jag har inga pengar. Skulle bara spela ett parti tärning men så när jag förlorade blev det ett till och ett till … Det bara blev så!”

Nu är kanske situationen inte så illa än då. Ännu så länga rullar den reella ekonomin på som aldrig förr i vårt land. På DN-debatt (25/8) adresserar en rad fackliga företrädare inom det privata området situationen och kräver mer i årets avtalsrörelse. I en rad punkter konstaterar man att det trots de dystra signalerna från finansmarknaden tycks vara ganska väl ställt med såväl konkurrenskraft som inflation. Man menar att det också handlar om kompensation för att förra avtalet blev så lågt trots att återhämtningen kom så snabbt, snabbare än någon trodde när avtalet tecknades. Samtidigt vill man också lyfta fram att man från fackligt håll är beredd till ansvarstagande: Vi kräver mer än förra gången men inte så mycket att det skadar den svenska ekonomin. Vågar man hoppas att märket, d.v.s. riktlinjen för övriga avtalsområden som ju sätts i industriavtalet, denna gång närmar sig 3% per år?

JB

Under Almedalsveckan arrangerade ST tillsammans med SFS doktorandkommitté ett seminarium om forskarutbildning och vilka möjligheter till jobb som finns efter avlagd examen. Inbjudna paneldeltagare var Peter Honeth, statssekreterare, Utbildningsdepartementet (Fp); Thomas Strand, (S), Tobias Krantz, chef för avd f utbildning mm, Svenskt näringsliv, Pam Fredman, ordförande SUHF, rektor Göteborgs universitet och Lennart Ståhle, stabschef, Högskoleverket. Dessutom medverkade Britta Lejon, 1:a vice ordf, Fackförbundet ST och Odd Runevall, ordförande, SFS doktorandkommitté. Moderator var Tobias Smedberg, Agenda PR.

Diskussionen blev livlig och åtminstone två linjer kunde skönjas i synen på forskarutbildningens utformning vis à vis de examinerades möjligheter på arbetsmarknaden. Den ena linjen förespråkar ett större eller mindre inslag av yrkesförberedande innehåll i utbildningen. Däremot står den andra linjen som menar att forskarutbildningen är en utbildning som leder till en forskarkompetens och att det vare sig finns plats för eller är lämpligt med inslag av yrkesorienterande karaktär, utöver det som handlar om forskargärningen. Förhoppningsvis är någon form av kompromiss möjlig mellan dessa synsätt, ty i Sverige utbildas och examineras långt fler doktorer än vad som behövs för att täcka behovet av forskare och lärare såväl inom privat som offentlig verksamhet. Däremot tvivlar ingen på att samhällets behov av högutbildade av den typ en forskarutbildning ger.

Seminariet rönte stort intresse och hela 80 deltagare -varav många uppenbarligen var forskarstuderande!- valde att följa den initierade diskussionen trots det, minst sagt, massiva utbudet under Almedalsveckan. Självklart nyttjades också sociala media för att förbättra spridningseffekten i evenmanget varför seminariet också rapporterades via Facebook. Det ledde till att det twittrades så mycket att Britta Lejon hela eftermiddagen låg högst på twittertoppen som mest omnämnda person. Det blev startskottet för ST att öppna ett twitterkonto. På ett dygn fick ST-tvittret ett trettiotal ”followers” som i skrivande stund ökat till 53.

JB

Avdelningsstyrelsen genomförde traditionsenligt sina planeringsdagar i augusti. Den 21:a samlades styrelsen i Backafallsbyn på Ven i Öresund, en fantastisk liten ö med det bästa av Danmark och Skåne koncentrerat till en hanterlig storlek. Den 22:a och 23:e arbetade styrelsen intensivt med såväl löpande ärenden som planering inför hösten och vintern. På eftermiddagen den 23:e avslutades mötet och deltagarna bussades ner till färjan för överfart till Landskrona och transport hem.

JB

Den anrika Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm håller sig om inte med högt flygande visioner så i alla fall med tidsmässigt, långt gående. Av någon outgrundlig anledning anser man att 2027 är en lämplig framtida repliepunkt. Det digra dokumentet innehåller inte särdeles visionärt stoff men väl så mycket av liberala ställningstaganden. Exempelvis skrivs om det framtida studentunderlaget att det består av ungdomar som har ”vuxit upp i fria skolval baserade på listor med de 'bästa skolorna'”. Dynamik, nyskapande, handlingskraft och ett 'Brighter Tomorrow' är floskler som i övrigt genomsyrar dokumentet. Med hjälp av dessa 'buzz words' ska KTH bli det mest synliga tekniska universitetet i norden. För säkerhets skull, så att denna anrika tekniska skola åtminstone syns i Stockholm, har ”det höga KTH-huset, centralt placerat på Campus, […] försetts med en stor KTH-skylt på taket som lyser i mörkret, såväl inåt staden, som åt de nya hållbara bostads- och arbetsområdena som byggts i de tidigare gasverks- och hamnområdena.” Behöver det sägas att lärare, forskare och övrig personal inte haft mycket att skaffa med framfödandet av vision 2027. Ledningen tyckte dock att ett remissförfarande var på sin plats och valde den utmärkta remisstiden 31:a maj till den 30:e juni! Den som lever får se om lyskraften i KTH-skylten genererar tillräckligt med lumen och lux för ett 'Brighter Tomorrow'.

JB

En lantligt bosatt kollega berättade följande tänkvärdhet en av de första veckorna efter semestern. Hans yngsta telning skulle börja i sexårs verksamheten i skolan som ligger en bit bort. Skolskjuts är helt nödvändig inte bara för denne nykomling, men för den större delen av skolans elever. Kommunen har just upphandlat ny leverantör av tjänsten, ett bussbolag baserat i Norrland, långt från Uppsala trakten. Chauffören har ingen som helst lokalkännedom och själva bussen är ett gammalt åbäke färdigt för utrangering, naturligtvis utan säkerhetsbälten. Vid en av felkörningarna backar chauffören ner i diket och fastnar. Det slutar med att skolans lärare tvingas åka i skytteltrafik med sina privata bilar för att frakta eleverna (och min kollega) från den strandade bussen till skolan. En tidigare välfungerande tjänst har förvandlats till något annat. Man frågar sig vari ligger vinsten? Och om den finns, var hamnar den?

JB

Ett fel har smugit sig in i nyheten om doktoranderbjudande. Doktorander som får den förmånliga avgiften om 80 kr per månad under hela doktorandtiden får inte den sk 50 kronan under de första sex månaderna. Detta fel gick även ut i nyhetsbrevet i PDF-format. Nyhetsbrevet är numera rättat. Vi ber om ursäkt för att felaktig information gick ut!

JB

Som en följd av ST s doktorandsatsning kan vi nu ge doktorander ett högklassigt medlemserbjudande. Det är faktiskt det mest förmånliga bland de förbund som organiserar doktorander. Som doktorand betalar man endast 80 kr per månad i medlemsavgift under hela doktorandtiden. Dessutom får man prenumerera på en av följande tidskrifter utan avgift första året: Axess, Bang, Arena eller Filter. Härtill kommer presentkort på kurslitteratur samt ST s alla övriga medlemsförmåner. Se till att rekrytera alla nya doktorander!

JB

På DN debatt 20 juni pläderar representanter för tjänstesektorn att värnskatten ska tas bort. Värnskatten, som utgör fem procent av inkomster över 46740 kr per månad, infördes -95 som en tillfällig skatt i kölvattnet på 90-talskrisen. De som kräver att den ska tas bort är Peter Hellberg, 1:e vice i Unionen, Jonas Milton, vd Almega, Benny Johansson, förbundsdirektör på Civilekonomerna, Louise Adelborg, vd Jusek och Rickard Malmborg, förbundsdirektör för Sveriges ingenjörer. Skälet som de anför är att ett avskaffande skulle öka tjänstesektorns konkurrenskraft och skapa mer jobb. Men vilket är det verkliga skälet? I vårt land är det inte så många som har inkomster över 46000 per månad. Det framgår indirekt av artikeln som trycker på att värnskattens bidrag till skattekakan är ringa. Bidraget till artikelförfattarna vid ett avskaffande är dock inte ringa. Peter Hellberg på Unionen är förmodligen den som tjänar minst av denna aningslösa men debattglada kvintett. Hans arvode som 1:e vice uppgick 2008 till 76800 per månad. Nettovinsten för Hellberg vid ett avskaffande skulle således bli minst 1500 kr per månad. Ordförandena för Jusek och Sveriges ingenjörer har arvoden en god bit över 100000 per månad och man kan förmoda att deras vd resp. förbundsdirektör, Adelborg och Malmborg, inte ligger långt efter. Deras nettovinst vid avskaffande skulle bli c:a 2500 kr per månad.

Att kanslipersonal på fackförbund tillsammans med en arbetsgivarrepresentant -med en vice ordförande i ett tjänstemannafack som alibi- för fram förändringskrav av skattesystemet som gynnar dem själva, är inte bara oetiskt. Det är skamligt! Dessutom skadar det andra tjänstemannafack och vidgar på ett farligt sätt klyftan mellan förbunden i LO-familjen och de i TCO-familjen. Om vi ska ha en kubikmillimeters chans att bygga ett fördelningspolitiskt och miljömässigt rimligt samhälle måste det bli ett slut på girigheten.

JB

Universiteten i Umeå och Lund har beslutat att alla doktorander ska få riktiga anställningar, skriver Uppsala Nya Tidning (18/6 -11). Så snart som möjligt ska de s.k. utbildningsbidragen fasas ut och de antagna till forskarutbildningarna ges trygga och lagstadgade anställningsvillkor. Vid universitetet i Uppsala är man inte beredda att genomföra en sådan förändring i nuläget. ”Det finns ju faktiskt inga erfarenheter att hämta kring hur det faktiskt skulle fungera”, är prorektor Kerstin Sahlins något märkliga kommentar, enligt UNT. Det ser alltså ut som om doktoranderna i Uppsala får leva vidare under osäkra arbetslivsförhållanden. Hur man tänker hantera de stipendiefinansierade doktoranderna i Lund och Umeå framgår inte av reportaget.

JB

Universitetet i Göteborg satsar på miljön. Från den 1:a juni klimatkompenseras alla flygresor i tjänsten. Man har också inrättat en bil-pool där bilar kan bokas för tjänsteresor. Bil-poolen kan även användas privat av de anställda när bilar finns tillgängliga (Högskolans omvärld 10:2011).

JB

De statligt anställda blir allt friskare. Åtminstone om man får tro statistiken över sjukfrånvaron. Sjukskrivningarna minskar alltså i de statliga myndigheterna. Allra lägst är sjuktalen, lustigt nog, i IAFU, institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar, där bara 0,2 % av arbetstiden går bort. Inom vårt område ligger sjuktalen mellan 1,5 och 2,5 %. Frågan är om vi blivit friskare eller om det är så att vi går sjuka till jobbet? Källa: Statskontoret, www.statskontoret.se

JB

Byggnads och IF Metalls ordföranden kräver i en debattartikel (DN debatt 8/6 -11) att regeringen återinrättar arbetslivsinstitutet och kraftigt ökar medlen för arbetslivsforskning. Ett beredningsorgan med representanter för regering, myndigheter, forskning och arbetsmarknadens parter ska vidare inrättas vars syfte är att skapa överblick och informera regeringen angående arbetslivsforskningens inriktning. Bakgrunden är att antalet arbetsplatsolyckor ökar, troligtvis pga ökat tempo och nedprioritering av arbetsmiljöfrågor. Exempelvis har regeringen skurit kraftigt i arbetsmiljöverkets budget. I Sverige dör i medeltal en arbetare i veckan till följd av arbetsplatsolyckor. Debattörerna kräver vidare att nollvision mot dödsolyckor i arbetet införs, liknande den som finns för trafiken. Ytterligare krav är att arbetsmiljöverket får ökade anslag och att företagshälsovården byggs ut.

JB

Vid förbundsstämman på Aronsborg i Bålsta den 25:e och 26:e maj utgjordes ett av ärendena av förbundets nya mål och utvecklingsplan. Den nya planen kunde, trots omfattande revideringar, inte antas av stämman. Mer diskussion och förankring behövs, menade stämman, och nu ska mål och utvecklingsplanen underkastas ytterligare granskning i en arbetsgrupp och istället läggas fram på kongressen nästa år. Dokumentet som förbundsstyrelsen tagit fram försöker på ett övergripande sätt formulera förbundets inriktning under perioden 2012 till 2018. Då planen kommer att ligga till grund för andra, mer konkreta styrdokument, såsom verksamhetsplaner, policydokument mm. bör dess betydelse inte underskattas. Vår avdelning hade gjort ett mycket gediget arbete som sammantaget med Alejandra Pizarros insats från talarstolen gjorde att varken stämma eller förbundsstyrelse kunde komma runt kritiken som fr.a. handlade om mål och utvecklingsplanens alltför individualistiska inriktning. Det visade sig att det fanns ett gediget stöd bland stämmodeltagarna för att förbundets värdegrund är och ska vara baserad på ett synsätt som sätter kollektivet i centrum. Mål och utvecklingsplanen uttrycker en alltför stark orientering bort ifrån det kollektiva mot en alltmer individualiserad syn på vad facket ska vara till för. Det är tillfredsställande att så pass stora frågor som denna, efter omfattande diskussion, faktiskt kan omprövas och ges ny inriktning på stämman. Det visar att förbundets demokratiska strukturer är intakta och framgent starka.

JB

Genom vår avdelnings försorg kunde förbundsstämman på Aronsborg i Bålsta den 25:e och 26:e maj anta ett uttalande om EU-fackets krav på ett socialt protokoll. Ett socialt protokoll innebär i korthet att grundläggande sociala rättigheter ska väga tyngre än EU:s ekonomiska friheter och konkurrensregler. Ett konkret exempel kan vara det svenska byggnadsfackets protester mot att det Lettiska företaget Laval lät byggnadsarbetare uppföra en skola på Lidingö med löner under den svenska, avtalade minimilönen. Den sk Lavaldomen avvisade byggnads krav och bötfällde facket för den blockad man genomfört, med hänvisning till EU:s konkurrensregler. Ett socialt protokoll hade kunnat säkra svenska kollektivavtalsregler i denna konflikt.

Europafacket antog redan 2008 ett socialt protokoll och har som avsikt att det ska skrivas in i EU:s grundlag, det sk Lissabonfördraget. I och med att vissa EU-länder hamnat på ekonomiskt obestånd har behovet av att ändra Lissabonfördraget och lägga till en artikel uppstått. Tillägget handlar om medlemsländernas skyldighet att gå in och stötta de länder ekonomiskt som har hamnat på obestånd. Då ändringar av fördraget kräver samtliga medlemsländers godkännande och varje land har vetorätt, öppnar sig här en möjlighet att som villkor för förändringen kräva att också det sociala protokollet läggs till Lissabonfördraget.

Redan vid avdelningens orförandekonferens i början av maj antogs ett uttalande i vilket regeringen Reinfelt uppmanas att ställa som villkor att det sociala protokollet införs i fördraget, om den andra förändringen ska godkännas. Den 26:e maj kunde också förbundstämman anta uttalande vilket ger än mer tyngd bakom vårt krav på regeringen. Nu återstår att se om fördragsförändringen blir ännu ett beslut som slinker igenom utan debatt eller om det blir en diskussion som leder till att Sverige som medlemsland använder sin möjlighet att göra en skillnad.

JB

Under ledning av pensionsmyndighetens GD Katrin Westling Palm, har en statlig utredning arbetat fram ett förslag till centraliserad administration för statliga myndigheter. I första hand rör det sig om löne- och fakturahantering som skulle kunna skötas i ett centralt servicecenter. I förlängningen skulle även digital dokumenthantering som diarie- och arkivfunktioner kunna hanteras av centret och kanske även delar av statliga myndigheters datastöd. Meningen är att myndigheterna ska lägga över dessa verksamheter på servicecentret och betala för att få dessa tjänster utförda. En kvarts miljard kronor ska enligt utredningen kunna sparas genom centralisering av administration inom de närmaste åren. I nuläget är utredningen på remiss och om regering och riksdag godkänner direktiven är det meningen att centrets verksamhet ska komma igång redan nästa år. Frågan är hur många lokalt anställda inom statliga myndigheter som förlorar sina jobb om utredningens förslag genomförs? Och vad händer med kvaliteten i de verksamheter som påverkas? (Computer Sweden 20/5 2011)

JB

Två lärare vid University of Missouri har råkat riktigt illa ut efter ett angrepp från konservativa krafter. De båda lärarna höll en kurs om fackförenings- och arbetarrörelsen i USA som videofilmades och tillgängliggjordes via webben. Kursen innehöll givetvis beskrivningar av de ofta våldsamma konflikterna mellan arbetsgivare och arbetare i den amerikanska arbetarrörelsens historia. En konservativ bloggare redigerade om videon så att lärarna tycks förespråka våldsanvändning. Den manipulerade videon lades sedan ut i en konservativ blogg varvid de båda lärarna misskrediterades. Den ena läraren har uppmanats att säga upp sig. Bloggaren själv uppges ha uppträtt i den ultrakonservativa TV-kanalen Fox där han ska ha sagt ”we are going to take on education next, and go after the teachers and union organizers”. Även i demokratins högborg, USA, bekämpas således fackföreningsrörelsen med, minst sagt, ojusta metoder. (Källa: Internationellt om högskolan nr 16, 2011)

JB

Torsdagen den 5/5 samlas avdelningens sektionsordföranden på konferensanläggningen Skåvsjöholm i Roslagen. Under två intensiva dagar kommer deltagarna att få ta del av intressanta föreläsare, delta i fackliga diskussioner, idka erfarenhetsutbyte med varandra och även avnjuta god mat och umgås i avslappnade former. Den första dagen kommer att präglas av ledarskap och inledningsvis kommer vi att få lyssna på civilingenjör Mikael Östberg som är en meriterad ledarskapskonsult. Under eftermiddagen ska vi tillsammans försöka vrida och vända på detta med ledarskap ur ett fackligt perspektiv. Vi ska och också hinna med en promenad.

Den andra dagen är mer varierad: det blir aktuella frågor, information om STs e-utbildningar och ett inslag om STs mål och utvecklingsplan mm. Förbundets satsning på doktorander, som i hög grad berör vår avdelning, kommer också att presenteras. Det kommer även att finnas möjlighet till erfarenhetsutbyte under lätt organiserade former. Ta med er soligt väder och ett öppet sinnelag! Väl mött den 5:e maj!

JB

Det är rekordmånga studenter som väljer att fortsätta studera efter avlagd examen, skriver SCB i sitt nyhetsbrev. Så många som 8000 av 50400 studenter, som tog examen läsåret 2008/2009, valde att stanna kvar för fortsatta studier. Var fjärde med kandidatexamen fortsätter läsa efter fullgjord utbildning. Samtidigt ökar antalet personer med dubbel- och trippelexamina. Man undrar var det ska sluta.

JB

Så här i lönerevisionstider tycks alla ha för låga löner. Då kan det vara idé att kika in på SCB:s hemsida. Där finns bland mycken annan statistik uppgifter om beskattningsbara inkomster år 2009. Grovt sett motsvarar det vad folk har för inkomster av tjänst innan avdrag gjorts för RUT, ROT och lån mm. Tittar man då på åldersgruppen 20-64 år, som skulle kunna kallas "innanförskap" med nymoderat terminologi, finner man att knappt 1% tjänade mer än 80000 per månad. Ungefär 12,5% av gruppen, som består av 5,5 miljoner individer, hade en månatlig inkomst på c:a 33000 kronor eller mer. Tankeväckande är att nästan 40% tjänade 15000 kronor i månaden eller mindre!

Nu ska man komma ihåg att samtliga innevånare mellan 20 och 64 år är inräknade och riktigt alla jobbar ju inte. Medelinkomsten för de som verkligen hade en inkomst i denna åldersgrupp låg på knappt 22000 kronor i månaden.

JB

Den nuvarande ordföranden för SKTF, Eva Nordmark, förväntas bli ny ordförande för TCO. Enligt Anette Carnhede är Eva Nordmark ett väl förankrat namn, skriver Svenska Dagbladet (9/4). En annan kandidat är TCO:s samhällspolitiska chef, Roger Mörtvik. Val av ordförande äger rum vid TCO:s kongress i maj.

JB

Vad innebär egentligen ett program “to help individual students to achieve an all-around healthy development”? I senaste numret av ”Internationellt om högskolan” (nr 12 2011) berättas att Peking University inrättat ett sådant program. Syftet är att identifiera studenter med radikala idéer och självständig livsstil och helt enkelt hjälpa dem till en mer hälsosam utveckling. Det förefaller vara något helt annat än att fostra till kritiskt tänkande, som den svenska högskolelagen föreskriver.

JB

Fackförbundet Kommunals företrädare på bussföretaget Keolis i Jönköping stödde fullt ut arbetsgivarens beslut om att förbjuda anställda att prata något annat språk än svenska på arbetsplatsen. När det blev tydligt att beslutet gick stick i stäv med diskrimineringslagstiftningen, drog arbetsgivaren tillbaka förslaget och facket fick ta sig en funderare om vems rättigheter man företräder. I Sverige är det inte tillåtet att särbehandla anställda pga språk, religion eller klädsel. Det är svårt att hävda att arbetet kräver att anställda ska prata svenska på lunchen, vilket arbetsgivaren i detta fall ville. Facket ska företräda samtliga medlemmars intressen på arbetsplatsen, annars kan legitimitetsproblem uppstå. Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, hävdar i en artikel i nättidningen Feministiskt perspektiv att: ”Facket förlitar sig på att om vi behandlar alla lika, då har vi garderat oss. Men en del av diskrimineringen handlar om att människor har strukturellt ojämlika villkor. Att då behandla alla lika kan innebära att man inte befattar sig med med rasism och diskriminering.”

Viktigt är alltså att facket för en dialog med medlemmarna om vilka arbetsvillkor som råder på arbetsplatsen och vilken roll facket har när nya regler sätts upp!

AP

I HSV:s nyhetsbrev Nyheter & Debatt nr 2 2011 kan man läsa att staten satsar 19 miljoner i en informationskampanj för förskollärar- och läraryrkena. Skolverket ska leda kampanjen med målet att locka högpresterande unga till de nya lärarutbildningarna. Ett annat sätt vore att höja lönerna för lärare och förskollärare. Hur många miljoner är man beredd att satsa på det?

JB

På debattsidan i Dagens industri den 28 januari skriver tolv rektorer från europeiska universitet om vikten av grundforskning. Inför Europeiska rådets möte den 4:e februari vill de tolv rektorerna, bl.a. Harriet Wallberg-Henriksson från Karolinska institutet och Per Eriksson från Lunds universitet, med en rad exempel på forskningsframsteg där slumpen varit avgörande, plädera för vikten av statsfinansierad grundforskning. Med tanke på alla excellens-, spets-, och specialsatsningar i vårt land och runt om i världen kan man fundera över hur de kom på detta? Var det av en slump kanske? En viktig slutsats blir att även om excellenta satsningar nog kan vara bra ibland så är det viktigt att alla får en chans. Därför är ST s krav på fri forskning och forskning i tjänsten för alla universitetslärare så viktiga! För visst ökar väl chansen att hitta en tulipanaros om man låter många blommor blomma!

JB

Förr i världen var det vanligare med lektorer i ungdomsskolan. Särskilt gymnasieskolor försökte upprätthålla fördjupad ämneskunskap genom åtminstone en lärare med doktorsexamen i varje ämne eller ämnesområde. Så sent som 1989 fanns 1700 lektorer i ungdomsskolan. Tjugo år senare fanns 200. Nu vill regeringen satsa 251 miljoner på att öka antalet lektorer både i ungdomsskolan och i förskolan. Meningen är att pengarna ska användas till att frigöra forskningsintresserade lärare till 80% av sin arbetstid. Under en två års period ska de inom ramarna för en forskarskola kunna slutföra en licentiatsexamen. De resterande 20% av sin tjänstgöring fullgör de som vanligt på sin arbetsplats (Läs mer på regeringens hemsida).

Det är en välkommen satsning för att fördjupa ämneskunskaperna inom lärarkåren. Man hade kunnat önska att regeringen satsat ytterligare pengar så att lärarna kunnat fullgöra en doktorsexamen istället. Förhoppningsvis ökar dock satsningen intresset för att anställa redan disputerade personer med lärarutbildning i skolan.

JB

Flera sektioner är nu klara med den primära delen av de lokala RALS-förhandlingarna. Det innebär att man kommit överens med arbetsgivaren om hur ramarna för de sk realförhandlingarna, där varje enskild medlem får sin lön förhandlad, ska se ut. I regel handlar primärförhandlingarna om antal revisionstillfällen och procentuellt utrymme. Bilden just nu är att arbetsgivarsidan stått ganska enad om att göra ST s oenighetsutrymme till tak vad gäller utrymme. Det har på de flesta håll varit svårt att förhandla till sig ett procentuellt utrymme särskilt mycket över de 2x1,8% som är oenighetsutrymmet. Några sektioner sticker så här långt ut; t.ex. har Göteborgs sektionen förhandlat till sig ett utrymme på 5,4% för hela RALS-perioden om två år, med ett revisionstillfälle. Också Chalmers tekniska högskola har tillskansat sig ett utrymme i den storleksordningen. Ännu är långt ifrån alla sektioner klara med de inledande förhandlingarna så det är lite för tidigt att dra säkra slutsatser. Många sektioner jobbar inte heller på det sättet utan startar de reala förhandlingarna direkt.

JB

Antalet studenter vid universiteten och högskolorna har aldrig varit så stort tidigare, skriver högskoleverket på sin hemsida. Under 2010 fanns det drygt 315000 helårsstudenter i Sverige, vilket är en ökning med 5% jämfört med 2009. Samtidigt är de ekonomiska överskotten större än någonsin. Totalt landar överskotten på nästan 3 miljarder kronor, enligt HSV. Det tycks alltså som om läget för löneförhandlingar är ytterst gynnsamt just nu.

JB

På min arbetsplats, ett mindre universitet mitt i landet, har jag försökt att förklara skillnaden mellan vårt centrala avtal och SACO S avtal för de som hör till SACO-förbund eller är oorganiserade. De har lyssnat lite sisådär och när jag kommer med slutklämmen att ”det för er del är upp till arbetsgivaren att bestämma när DE vill att avtalet ska förhandlas om” samt att ”det ska bli intressant att se vad arbetsgivaren ger för nivå på lönerna vid förhandlingen, för NI har inte önskat er något alls och detta på en obestämd tid!”, har de inte sagt så mycket. De svar jag fått från alla jag har försökt omvända till ”ett bättre vetande fackförbund” är att ”då säger vi upp avtalet och då tar vi uppsägningstiden och sedan är vi på banan igen och arbetsgivaren vågar inte sätta ett nollbud på oss”.

Men vad är det de säger? Har de gått in i förhandlingarna med öppna ögon och helt öppet lurat in AgV i förhandlingarna för att sedan göra en pudel. Vad ger det för respekt mot parterna samt mot medlemmarna. Har de ingen respekt för avtalet de förhandlat fram?

Jag trivs i en fackförening som är trovärdig, som står för sina åsikter och inte vänder kappan efter vinden när det passar sig. Så är fallet med ST anser jag.

Aje

I en artikel i DN redogör Maciej Zaremba för en intressant form av ledarutbildning (DN 6/2 2011). I ett försök delades en grupp chefer in i två grupper. Den ena gruppen fick genomgå en traditionell ledarskapsutbildning (kontrollgrupp) medan den andra vid sammankomster under en 13 veckors period fick delta i ett experiment med schibbolet, en slags ljud, bild och text collage. Vid 13 tillfällen utsattes gruppdeltagarna för musik, bilder, skönlitterära texter och poesi. Blodprov togs före och efter på alla kursdeltagare och dessutom på deras underlydande medarbetare. I blodet mättes halterna av DHEA-S, ett slags ”må bra” hormon. Halterna steg hos de som utsatts för schibbolet kursen, men inte i kontrollgruppen. Också de vars chefer utsattes för schibbolet hade stigande halter av hormonet, t.o.m. när cheferna visade sig missnöjda med kursen de genomgått. Måhända är det dags för mer kultur i ledarskapsutbildningarna.

JB

Enligt en ny LO rapport ökar inkomstskillnaderna i Sverige (DN debatt 7/2 2011). En genomsnittlig vd i de 50 största bolagen hade 2009 en inkomst som motsvarar 41 industriarbetarlöner. I den byråkratiska eliten, bestående av bl.a. generaldirektörer, chefsekonomer och höga chefer inom statlig och privat förvaltning, motsvarar den genomsnittliga lönen 8 industriarbetarlöner. Rapporten visar också att inkomstskillnaderna minskade under perioden 1950 till 1980, då den var som minst. Sedan 1980 har skillnaderna ökat och är idag större än någonsin. Så bra att vi har en ”arbetarregering” som gynnar den ekonomiska eliten med slopad förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt. Den regressiva fastighetsskatten passar väl också som en smäck!

JB

Avdelningsstyrelsen kommer att arrangera en heldagsutbildning om jämställdhets- och mångfaldsfrågor för förtroendevalda den 14 april 2011 i Stockholm. Utbildningen kommer att handla om vad förtryck, kränkning, maktutövning, exkludering innebär. Hur maktstrukturer fungerar och intersektionalism som förklaringsmodell. Vill du diskutera makt, meritokrati, förbundets vertikalitet samt möjligheter och begränsningar med att teckna kollektivavtal i dessa frågor? Håll ögonen öppna, för snart får du en inbjudan.

AP

STs Förbundsstyrelse beslutade den 1 november 2010 om STs värdegrund och förhållningssätt i fråga om medlemskap och förtroendeuppdrag. Värdegrunden handlar om regler för i vilken omfattning det är tillåtet att vara medlem eller inneha förtroendeuppdrag i ST samtidigt som någon är aktiv i, till exempel, Sverigedemokraterna. Du kan läsa hela texten här: http://www.st.org/aktuellt/nyhetsarkiv/vardegrund/ Där kan du också lämna din uppfattning i denna fråga.

AP

De flesta lärosäten har satt igång ett arbete kring hur beslutsorganisationen ska se ut framöver. Lärosätena behöver inte längre upprätthålla systemet med kollegiala organ. Men de kan också välja att behålla och utveckla dem. En brist i sammansättningen av de nuvarande organen har varit att ungefär halva personalstyrkan på lärosätena har varit uteslutna från beslutsprocessen i bl.a. fakultetsnämnder och lärarutbildningsnämnder. En viktig facklig fråga vad gäller all personals rätt till inflytande och delaktighet är att ST lokalt initierar en diskussion med ledningarna på lärosätena om att sammansättningen i de kommande beslutande organen ska representera hela personalstyrkan. Även forskare, adjunkter, administratörer och tekniker ska kunna väljs in i de nya kollegiala organen.

AP

Den 11:e och 12:e januari anordnade ST s doktorandprojekt ett internat på Foresta, Lidingö. Syftet med internatet var att stimulera till en öppen diskussion om doktoranders arbetsvillkor. Deltog gjorde projektledningen, styrgruppen, de projektansvariga från de tre projektsektionerna vid Umeå och Göteborgs universitet samt Malmö högskola och ombudsmän från region nord, väst och syd. De inbjudna föreläsarna var professorerna Billy Ehn och Orvar Löfgren, Jennie Sidiropoulos från Göteborgs universitet och Moa Ekbom från SFS doktorandkommitté. Diskussionerna blev livliga och inspirerande och handlade bl.a. om universitetet som arbetsplats, doktoranders studiesociala situation, finansiering av doktorandtjänster och universitetsideal. Ytterligare ett internat planeras till nästa år.

JB

På DN-debatt (DN 21/1) föreslår jämställdhetsdelegationen att det införs en bonus på 50 miljoner kronor till det lärosäte som bäst främjar jämställdhet. Bonusen ska delas ut årligen och HSV bör få till uppgift att utvärdera vilket lärosäte som ska få den. Delegationen menar att det nu är dags att ta till ekonomiska medel i jämställdhetsarbetet. Trots alla utfästelser från politiskt håll, och trots att könsfördelningen är jämn -eller rent av väger över mot kvinnodominans på grund- och avancerad nivå- är det illa ställt på professorsnivån och bland dekaner. Endast var femte professor är kvinna och bara 30 % av dekanerna.

De nyligen presenterade rapporterna om fördelning av medel till excellenta forskningsmiljöer talar också de sitt tydliga språk. Nästan enbart mäns forskning betraktas som excellent enligt medelsfördelningarna. Kanske kan en jämställdhetsbonus äntligen åstadkomma en förändring.

JB

Regelverket för högskolor och universitet har som bekant förändrats som en följd av den s.k. Autonomiutredningen. Också regeringen inser dock att större frihet för lärosätena att göra som de vill kan medföra negativa konsekvenser, t.ex. för jämställdheten. Därför uppdrar man åt Högskoleverket att hålla ett öga på hur jämställdheten påverkas av reformen. Exempelvis skulle möjligheten att kalla lämpliga personer till professor, något som införs på de flesta håll i följe av förändringarna, kunna ha menliga effekter på fördelningen mellan könen. Läs mer på http://www.regeringen.se/sb/d/12495/a/154283

JB

Ett seminarium om autonomiutredningen har hållits bl a i Lund och på Linnéuniversitetet, där Anders Stening föredrar de viktigaste förändringarna och resornerar kring hur lärosätena kan förhålla sig till de konsekvenser som de medför.

Ladda ner det filmade seminariet:
http://www.lu.se/om-lunds-universitet/rektor-och-universitetsledning/rektorsseminarium

Personalorganisationerna vid Linnéuniversitetet har kommit överens med sin arbetsgivare om ett nytt kollektivavtal rörande arbetstid för den tekniska och administrativa personalen.

Avtalet innebär bl a att en ny flexram är fastställd, kl 7-19 och lunchflexen är utökad 11-14. Klämdagsledighet är nytt för campusort Kalmar, som haft extra arbetstidsförkortning vid flera tillfällen, vilka nu försvinner. Endast den arbetstidsförkortning som finns i ALFA-avtalet gäller. En klämdag kan bytas mot ledighet annan dag under året, vilket kan ses som lite mer nutids- och mångfaldstänk.

AA

Den 14 och 17 december beslutade Högskoleverket vilka lärosäten som fått examensrätt och som därmed kan starta utbildningarna HT2011. Det är många lärosäten som fått avslag och dessa beror oftast på att lärosätena inte har beskrivit tydligt i sin ansökan hur utbildningen ska bedrivas. I några fall finns också brister vad gäller de undervisande lärarnas kompetens. Tillgången till studieplatser inom grundlärarutbildningen har skrivits ner drastiskt inför hösten 2011 och framför allt norra Sverige drabbas hårt med avsevärt färre studieplatser. Beslut om examensrätt för ämneslärare (högstadiet och gymnasieskolan) fattas i janauri.

AP

Enligt löneavtalet ska arbetsgivaren presentera en lönebild för STs löneförhandlare innan individförhandlingarna sätter igång. Det betyder att det ska finnas statistik på vilka löner som finns vid lärosätet, både på olika personalkategorier och om det möjligen finns osakliga löneskillnader mellan anställda som har samma arbete. Lönekartläggningsarbetet innebär även en analys av statistiken och förslag till förändringar i lönebilden så att arbetsgivaren kan rekrytera, motivera, utveckla och behålla personalen. Vill du veta vilka prioriteringar som din sektion ska göra i löneförhandlingsarbetet? Kontakta din sektionsstyrelse och fråga när medlemsdialogen kring löneavtalet äger rum. Lönepolitiken ska utvecklas tillsammans med dig!

AP

Avdelningsstyrelsen för ST inom Universitets- och högskoleområdet anordnar lönebildningskonferenser för löneförhandlarna på sektionerna under december-januari. Syftet med utbildningen är att stärka de förtroendevalda inför de lokala löneförhandlingarna och inför arbetet med att ta fram STs lokala lönepolitik. Vi diskuterar också hur löneförhandlarna kan tänka kring de olika vägval som avtalet ger, t.ex. när man väljer mellan lönesamtal och lönesättande samtal eller vilka krav som ska ställas på åtgärdsplaner (för medlemmar som får ingen eller ringa löneökning). Blir du nyfiken på vilka andra frågor som ska hanteras i löneförhandlingarna? Kontakta din sektionsstyrelse och fråga när medlemsdialogen kring löneavtalet äger rum. Lönepolitiken ska utvecklas tillsammans med dig!

AP

De statsanställda som omfattas av pensionsavtalet PA 03 kommer att få något högre pension, skriver Nautisk tidskrift (NT nr 8). Genom ett samarbete mellan OFR/S,P,O, Saco-S, Seko och Arbetsgivarverket tvingas försäkringsgivarna sänka förvaltningsavgifterna. Det förefaller som om dessa avgifter varit väl tilltagna om det leder till nämnvärt förbättrade pensioner.

JB

Oppositionen har med stöd av Sverigedemokraterna röstat igenom ett sparförslag på 300 miljoner kronor, skriver Sydsvenskan (10/12). Det är regeringskansliet som ska budgetbantas, något som oroar ST:s företrädare Per Hellman. Han befarar att de nya nedskärningarna kan komma att drabba många ST-medlemmar som gör ett väldigt bra jobb, många med EU-kunskap och många som är utlandsplacerade. Det är första gången som Sverigedemokraterna får en avgörande roll i ett viktigt beslut.

JB

Det går allt sämre för svenska skolelever, skriver Dagens Nyheter (DN 8/12). Enligt den senaste sk Pisa-mätningen halkar svenska elever efter i allt från matematik och naturvetenskap till läsförståelse. Ur ett europeiskt perspektiv är svenska skolelever nu medelmåttor. Projektledaren för de svenska Pisa-forskarna, Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet, är mycket kritisk i sin analys. Politikerna har fastnat i detaljer istället för att fokusera på de stora problemen, säger han till DN. Segregationen och valfriheten har tillsammans blivit ett sänke för alla elever i den svenska skolan. Duktiga elever klarar sig alltid, menar han vidare, medan de lågpresterande eleverna blir lidande när de duktiga eleverna flyr in i elitskolor.

Som väntat anser allas vår ”mister skola”, Jan Björklund, att felet inte är hans. Problemen beror istället på gamla beslut, säger han. Hur dum får man bli på en skala från ett till fem? För utbildningsministern ska väl ha ett betyg han med, tycker undertecknad.

JB

En av sex läkarstudenter har använt narkotika under utbildningen, skriver Uppsala Nya Tidning (UNT 8/12). Det är Radio Uppland som gjort en enkätstudie av 900 läkarstudenter. Av de c:a 450 svarande uppger ett sjuttiotal att de någon gång använt narkotikaregistrerade preparat under studietiden. Av allt att döma rör det sig i de allra flesta fall om cannabis, dvs marijuana eller hasch. Enligt UNT säger en av informanterna till Radio Uppland att cannabis inte är farligt. Det vet han därför att han studerar just medicin. Ett så tvärsäkert uttalande från en blivande läkare är måhända mer alarmerande än det faktum att en och annan av studenterna röker på under studietiden.

JB

Vill du fortsätta jobba till 69 års ålder? Regeringen har inlett samtal med socialdemokraterna om att utöka rätten att fortsätta arbeta efter 65 års ålder, skriver Dagens Nyheter (DN 18/11 -10). Socialdemokraterna är tveksamma till att införa rätt att stanna till 69, erfar DN. ”Det största bekymret är att de flesta inte kan jobba till 65 år, eftersom de slits ut i förtid eller tvingas lämna arbetslivet vid rationaliseringar,” säger Tomas Eneroth, S-ledamot. För att en förändring ska ske krävs att de fem riksdagspartierna bakom pensionsöverenskommelsen är ense.

JB

Till avdelningsrådet på Rönneberga kom Mats Wingborg och föreläste om Sverigedemokraterna och andra främlingsfientliga eller invandrarkritiska organisationer i Sverige och Europa. Wingborg, som är medförfattare till boken ”Slaget om svenskheten”, gav en mycket initierad bild av Sverigedemokraternas skapnad, historia och ideologi. Sverigedemokraterna är för en stark stat, till skillnad från många andra främlingsfientliga partier i europa. Istället för att inordna sig på en vänster-höger skala rör sig SD snarare mot en extrem position efter en kulturkonservativ skala. Sverige och den svenska kulturen, såsom SD uppfattar den, är den starka statens viktigaste uppgift att bevara. Det man uppfattar som ”svenskt” är i mångt och mycket en sagokonstruktion utan verklighetsförankring, något som faktiskt gör att man kan se SD och dess väljare som svagt socialt integrerade. Utanförskapet kan sägas utgöra livsluften för SD.

En viktig fråga för avdelningsrådet blev hur SD ska bemötas ur ett fackligt perspektiv. Vad gör man om medlemmar eller rent av fackligt förtroendevalda ”kommer ut” som Sverigedemokrater? I det efterföljande erfarenhetsutbytet framkom att de flesta var rörande ense om att det gäller att låta SD-anhängare vara med och att vi måste våga ta diskussionen med dem. Bara om SD-apologeter agerar utifrån SD-ideologin i egenskap av fackligt förtroendevalda finns anledning att agera på annat sätt.

JB

Delegationen för jämställdhet i högskolan lägger inom kort fram en ny rapport, skriver DN vetenskap (DN 21/11 -10). I rapporten redovisas en granskning av ”strategiska nätverk” och ”starka forskningsmiljöer”, områden som erhållit extra stora anslag. Sedan 2003 har upp emot 10 miljarder satsats enligt dessa kriterier. Om den politiska trenden att specialsatsa på elitforskare kan man ha olika åsikter. En sak vore om pengarna verkligen gick till forskare som presterar bättre än andra. Enligt rapporten är det tydligen tveksamt om så är fallet, erfar DN. Än värre är att merparten av pengarna gick till manliga forskare medan kvinnliga forskare i hög grad sållades bort. Av de tjugo forskare som håvat in mest pengar sedan 2003, totalt mer än 2 miljarder, var bara en av kvinnligt kön. Det tycks således som om det manliga könet i sig är excellent, enligt rådande kriterier för fördelning av forskningsmedel.

JB

Torsdag och fredag den 18:e och 19:e november är det avdelningsråd på Rönneberga ute på Lidingön. På programmet står, förutom de ordinarie rådsförhandlingarna, en rad intressanta punkter. Journalisten Mats Wingborg kommer att tala under rubriken ”Slaget om svenskheten”. Med Sverige demokraternas framgång i riksdagsvalet behöver ingen tvivla på vad det handlar om. Från Näringslivets Ledarskapsakademi kommer Christina Franzén som ska tala om jämställt ledarskap, något i högsta grad relevant för vårt område där det är lite si och så med könsfördelningen bland professorer och akademiska ledare. Ytterligare en extern talare är inbjuden, nämligen universitetskansler Lars Haikola, som ska tala om den svenska högskolan och högskoleverkets roll.

Förutom dessa programpunkter kommer även Anna Stjernlöf och Andreas Beckert från ST och berättar om ST s rekryterare och ”Nyanställda projektet”. Förövrigt kommer det att handla om det nya avtalet och om effekterna av propositionen ”En akademi i tiden”. Det kommer som vanligt att bli erfarenhetsutbyte då alla får möjlighet dryfta sådant som händer på hemmaplan. På kvällen den 18:e blir det i sedvanlig ordning middag med underhållning.

JB

Visst är det så att alla förlorar på detta.
Visst är det så att underlaget att fördela förmodligen blir mindre.
Visst är det så att det blir svårare för de förtroendevalda att kvalitetssäkra att alla medlemmar får en löneutveckling.
Visst är det så att vi önskar att så inte vore fallet.

Men...
Dessvärre...
Är det också så att hon som aldrig fick någon diagnos, för på den tiden fanns det inga barn med bokstavskombinationer, inte får något.
Att han som aldrig fick någon psykologhjälp, för inte ens då fick flyktingbarnen någon hjälp att överbrygga sina trauman, inte får något.
Att hon som fick lära sig att se upp till auktoriteter och som idag upplevs som osjälvständig, inte får något.
Att han som aldrig lärde sig att ta för sig, för på de den tiden stack man inte upp, inte får något.
Att hon som aldrig under sina 30 år i statlig tjänst fått rätt uppmuntran, inte får något.
Att han som har en specialutformad anställning, för på den tiden tog samhället och de statliga verken hand om medborgare i svårigheter, inte får något.
För visst är det så, att det möjligen blir fler lönesättande chefer som masar sig till ett lönesamtal och förklarar det sakliga i att en underställd (som chefen har ansvar för) får lönesänkning.
Visst är det så att det kan bli fler som dokumenterar vägen tillbaka till löneutveckling.

Men visst är det också så att, Lisa, Kalle, Marie, Anders, Sara och Khalil aldrig någonsin kommer att kunna fullfölja sina åtgärdsplaner. För livet har kommit emellan.
Och detta måste vi alla leva med. För oavsett skälen till ingen eller ringa löneutveckling, så kostar mjölken, hyran och försäkringen lika mycket för oss alla.
Därför är vi alla förlorare. För vi vill ha en arbetsplats där alla accepteras på lika villkor och får möjlighet att utvecklas efter egna förutsättningar.
Därför är vi alla förlorare.

AP

Som en strategisk satsning driver förbundet tillsammans med vår avdelning ett doktorandprojekt. Den statliga sektorn kommer att efterfråga alltmera forskarutbildad personal. ST måste öka sin attraktionskraft inom denna grupp för att på sikt kunna rekrytera anställda med forskarutbildning. Inte minst måste insatserna rikta sig mot de som befinner sig i forskarutbildning ute på lärosätena, mot doktoranderna. Projektet löper över fyra år och inriktar sig särskilt mot Göteborgs- och Umeå universitet samt Malmö högskola. I Malmö och Umeå är projektet redan igång och under det första året handlar det mycket om att bygga upp kännedomen om doktoranders villkor bland ST s förtroendevalda. Det ska bl.a. ske genom lunchträffar där doktorander intervjuas, webbenkäter och regionala ombudsmannaresurser. Syftet är givetvis också att öka kunskapen om hur ST kan bli ett ännu bättre stöd för anställda i forskarutbildning. Förhoppningsvis ska projektets verksamhet relativt snabbt resultera en ökad rekrytering av doktorander till ST.

JB

I senaste ST-press kan vi läsa om en sk arbetsmiljöutredning vid Linnéuniversitet. Tidigare har vi skrivit här i nyhetsbrevet om missnöjet bland personalen beträffande universitetsdirektören Annika Åkerbloms hantering av personal. Det var en viktig orsak till att ST sektionen och övriga personalorganisationer med hjälp av huvudskyddsombuden begärde en sådan utredning. Nå, vad gör arbetsgivaren med rektor Stephen Hwang i spetsen? Jo, man anlitar en konsult, Birgitta Smedje, som intervjuar rektor, universitetsdirektören och förvaltningens chefer, presenterar resultatet på en dryg A4-sida och fakturerar SEK 225 000. Resultatet? Ledningen utgör ingen risk för arbetsmiljön. Det gör däremot personalorganisationerna, vars representanter, nota bene, inte har intervjuats. Inte heller övrig personal har tillfrågats om arbetsmiljön. Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa! Med ett avlatsbrev à SEK 225 000 har ledningen för Linné universitet blivit oskyldiga som lammungar till allt vad dålig arbetsmiljö heter. För visst har man väl skuldkänslor om man betalar ett sådant överpris för en undermålig produkt...

JB

Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) hade sin avslutningskonferens den 20 oktober i Stockholm. DJ ska stödja insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet i högskolan och arbetar just nu med ett slutbetänkande. På själva konferensen presenterades en hel del forskningsresultat som visade att forskningsanslagen (fakultetsmedlen) stödjer redan excellenta och traditionella forskningsmiljöer. Det konstaterades även att systemet har en klar tendens till negativ selektion för kvinnor men att kvinnor inte presterar sämre eller citeras mindre i vetenskapliga sammanhang än männen. Det är dock äldre, vita män som får forskningsanslagen. Tyvärr gav denna skeva fördelning inte heller bättre forskning, noterade en annan forskare.

Konferensens medskick till Delegationens arbete med slutbetänkandet var väldigt tydligt: bättre uppföljning från regeringens sida, en stark nationell aktör kvar, kvantitativa mål, strategiska kompetensförsörjningsplaner samt utbildning för rektorer och styrelseledamöter.

AP

Svensk och internationell media har följt de chilenska gruvarbetarnas öde. Gruvarbetarna som begravdes under stenmassorna i början av augusti räddades i början av denna månad under stor mediebevakning. De befriades inte bara från gruvschaktet, utan också från en tidigare tillvaro full med fackliga, sociala och ekonomiska orättvisor. Chile har inte ratificerat ILO:s (International Labour Organization) konvention nr 176 om gruvarbetarnas säkerhet och hälsa.

Den moderna arbetslagstiftningen som fanns i Chile ogiltigförklarades av militärjuntan på 1970-talet. De 33 gruvarbetarna som åkte 700 meter under jord utan en anständig arbetsmiljölagstiftning som skydd har också 300 arbetskamrater. De som inte fick följa med ned i gruvschaktet den ödesdigra augustidagen, fick inte heller någon lön under de 70 dagar som dramat pågick.

De verkliga huvudrollsinnehavarna i denna upprörande händelse var kvinnorna: livskamrater, mödrar och döttrar som byggde ett läger vid San José gruvan och som inte accepterade att deras kära skulle glömmas bort. Det var kring detta läger som medieuppbådet växte till.

Under juntatiden 1973 – 1989 försvann 3 000 personer och 30 000 kvinnor och män fängslades och torterades av den chilenska säkerhetspolisen. Den chilenska högerregeringen vägrar riva upp amnestin som förövarna fått och den katolska kyrkan är snabb att understödja historieförnekelsen. 300 000 mapuches (Chiles ursprungsbefolkning) kräver att få lika rättigheter och möjligheter som övriga medborgare. Deras kamp har pågått sedan 1492. Men de har varken högerregeringens eller medias öra.

Det finns många fler i Chile än de 33 gruvarbetarna som behöver undsättning. Vilken hjälp kan den svenska arbetarrörelsen inklusive tjänstemannarörelsen möjligen ställa upp med?

AP

Igår, torsdagen den 14:e oktober, ingicks ett nytt centralt avtal mellan OFR /ST och Arbetsgivarverket. Avtalet är tvåårigt (RALS 2010-2012) och gäller från den 1:a oktober 2010. I korthet har avtalet bl.a. följande innehåll.

Om parterna lokalt inte kan komma överens ger avtalet ett utrymme på lägst 1,8 procent, dock lägst 395 kronor, per den 1 oktober 2010 resp. den 1 oktober 2011. Det betyder att var och en bidrar med 1,8 procent av sin lönesumma eller lägst 395 kronor till en pott som sedan fördelas på individer i lokala förhandlingar. Löneökningarna ska lokalt fördelas med tydliga åtgärdsplaner för de som har låg löneökning. Det ger ett ökat fackligt inflytande.

När det gäller lönesättande samtal resp. lönesamtal behålls nuvarande ordning, d.v.s. parterna kan lokalt komma överens om det ena eller det andra. För vårt område kommer lönesättande samtal samtal sannolikt inte att tillämpas.

Ytterst beklagligt är att avtalet inte innehåller någon individgaranti. Det betyder att vissa medlemmar blir helt utan löneökning under de närmaste två åren. I praktiken blir det en reallönesänkning.

Ännu en försämring jämfört med tidigare är att högsta antal sparade semesterdagar sänks från 40 till 35. De som har 40 dagar sparade vid innevarande års utgång kommer att få minska dessa med minimum 1 dag per år fram till 2015.

Positivt är dock att den sk. sjuklönen, som utgör 10 % av lönen utöver det som sjukförsäkringen ger, utökas till att gälla från den 15:e dagen t.o.m. dag 364. Hittills har den 90:e dagen varit slutdag. Det här ger ökad trygghet för de som drabbas av sjukdom.

Avtalet innehåller ytterligare ett antal större eller mindre förändringar som det säkert blir anledning att återkomma till. Sammantaget förefaller RALS 2010-2012 följa den trend som varit skönjbar under en lång följd av år, där arbetsgivaren flyttar fram positionerna och facken är på defensiven. Självklart är detta en följd av att den fackliga styrkan minskat. Vi behöver bli fler och starkare! (Läs mer på st.org!)

JB

LO-förbundet SEKO blev först ut med att skriva på avtalet inom det statliga området. Avtalet, som skrevs under fredagen den 8:e oktober, är tvåårigt och ger medlemmarna 405 kr eller lägst 1,75 % i löneökning resp. år. Någon individgaranti innehåller inte avtalet vilket får ses som en liten seger för AgV. SEKO lyfter hellre fram att man fick igenom en förlängning av sjuklönen fram till den 364:e sjukdagen.

JB

Alliansregeringen rationaliserar bort ministerposten med särskilt ansvar för forskning och högskolor. Istället flyttas ansvaret till utbildningsminister Björklunds portfölj. Dagens Nyheter ser en fara i att forskningens frihet och lärosätenas (nyvunna?!) självständighet hotas genom denna förändring (DN 2010-10-08). Major Björklund har ju knappast gjort sig känd som anförare av det Humboldtska arvet. Hans brinnande iver att rensa upp i flumskolan är väl i så fall mer i linje med Thorilds tes att det är större att tänka rätt än att tänka fritt. Och Björklund har, i den mån han överhuvudtaget tänker, de rätta tankarna. Var så säker! Åtminstone rätt tänkesätt som de definieras av den borgerliga alliansregeringen, som förövrigt visat ett påfallande ointresse för högre utbildning och forskning.

JB

Natten mellan sistlidna torsdag och fredag löpte det centrala avtalet för vårt område ut. Enligt SvD (SvD 2/10 2010) uttrycker Anette Carnhede en försiktig optimism varför man nu gått med på att förlänga det gamla avtalet med två dagars uppsägningstid. Muntligen ska AgV givit signaler om att man kan tänka sig att överge kravet på ett sifferlöst avtal, något Carnhede gärna vill se på papper, säger hon till SvD. Hur läget är vad gäller de övriga ohemula kraven i AgV:s ursprungliga yrkande är oklart. Arbetsgivarens krav på lönesättande samtal, enskilda överenskommelser, försämringar i trygghetsavtalet, ensidigt beslutande vid oenighet m.m. är nog så viktiga att undanröja som kravet på avtal utan siffror.

JB

Fackförbundet ST höll avtaslråd den 17 september 2010 för att diskutera läget i de centrala förhandlingarna. Det nya avtalet ska börja gälla 1 oktober och förhandlingar pågår. Förhandlingssekretess råder.

Förra regeringen gick in i mandatperioden mitt i en högkonjunktur. Det blev finanskris 2008 och därefter en allmän ekonomisk kris som påverkade industrin och deras löneavtal, av vilka en del tecknades i våras. Avtalen har haft ett värde på 1,7 % per år, vilket betyder c:a 400 kr för en lönenivå på 23 000 kr.

Staten befinner sig visserligen inte i någon direkt kris nu men myndigheterna kommer att få en lägre uppräkning budgetåret 2011. Inom universitets- och högskoleområdet är det dock en positiv utveckling. Antalet sökande slog rekord även i höst, regeringen aviserar nya högskolplatser, myndigheterna effektiviserar i alla led och nyanställer inte i den omfattning som pensionsavgångar sker. Ungdomskullarna minskar om några år, men vi har fortfarande stor arbetslöshet bland ungdomar under 25 år, vilket brukar gynna högskolesektorn.

I det läget väljer Arbetsgivarverket (AgV) förutom att yrka på ett sifferlöst avtal (inga individgarantier eller procentsatser) samt tillsvidareavtal (ingen tidsbegränsning), även yrka på att våra centrala kollaktivavtal ska försämras inom områden som trygghet, arbetstid, ersättning för sjukvård och läkarbesök, semester och rätt till tjänstledighet. Det betyder att vi ska betala med våra kollektivavtal för en löneökning. I verkligheten får vi en reallönesänkning och de anställdas inflytande reduceras markant om AgV:s yrkanden går igenom. Arbetsgivaren vill bestämma vem som ska få löneökning och hur stor den ska vara utan att de anställda och ST får möjlighet att påverka. Så ser AgV och våra universitetsledningar på STs roll som part och våra medlemmars rätt till inflytande och delaktighet.

AP

Den 9:e och 10:e september arrangerade ST inom universitet och högskolor tillsammans med Ukrainska Forskarförbundet ett möte vid sociologen på Lunds universitet. Under temat ”Organisation of research and science in different countries in and outside Europe” genomfördes två digra seminariedagar. Tolv deltagare från Trade Union of the National Ukrainian Academy of Science (TUNUAS) kom till Lund onsdag den 8 sept. Från avdelningsstyrelsen deltog Ing-Marie Nilsson, Lars Frisk och Kjell Nilsson. Från Forskningspolitiska Institutet vid Lunds Universitet deltog professor Mats Benner och docent Bo Göransson.

Seminariet var en del vårt gemensamma projekt ”Forskning i öst och väst – förr, nu och i framtiden” vars mål är att påverka hur forskning och vetenskap i framtiden organiseras i Ukraina samt förhållandet mellan vetenskapsakademierna och universiteten.

Bo Göransson, Forskningspolitiska institutet redogjorde för forskningsprojektet om universitetens roll i samhället och i innovationssystemet, med deltagande länder som Kina, Vietnam, Sydafrika, Tanzania, Mocambique, Uruguay, Brasilien, Nicaragua, Kuba, Sverige, Tyskland, Danmark, Lettland och Ryssland. Mats Benner talade under temat ”Knowledge, democracy and the Market: The Scandinavian Experience (and beyond)”.

Natalia Pedchenko presenterade den ukrainska Vetenskapsakademins historia, Anatolii Shyrokov redogjorde för omvandlingen av Östeuropeisk forskningspolitik och Alla Shylova presenterade hur forskningen är organiserad i Ukraina och regeringens (brist på) forskningspolitik. Officiellt är den Ukrainska regeringens mål att 1.7 % av BNP ska gå till forskning men 2010 uppgår denna siffra inte till mer än 0,43 %, vilket gör att Ukraina till ett av de länder i världen som satsar minst på vetenskap och forskning.

KN

På DN debatt den 16:e september hävdar skribenterna att det privata näringslivet är dominerande makthavare i dagens Sverige. Tidigare balanserades näringslivets makt av en av arbetarrörelsen dominerad offentlighet. Så är inte längre fallet, hävdar debattartikeln, eftersom näringslivet satsat enorma summor i opinionsbildning genom tankesmedjor, tidningar och andra media samt inte minst partistöd. Vad värre är, om man får tro debattartikeln, bidrar också statliga myndigheter och bolag till den borgerliga opinionsbildningen genom sina medlemskap i liberalt orienterade tankesmedjor. I SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) är t.ex. en femtedel av medlemmarna statliga myndigheter, bl.a. universitet och högskolor, Arbetsförmedlingen och Rikspolisstyrelsen. De betalar uppemot 155000 kronor per år för sitt medlemskap. Ur ett fackligt och -kanske ännu viktigare- demokratiskt perspektiv måste man fråga sig varför statliga myndigheters resurser ska gå till borgerlig opinionsbildning?

JB

För två år sedan blev lärarutbildningen i Stockholm en del av Stockholms universitet. Nästa år ska flytten av alla verksamheter till universitetet vara genomförd. En nationell förändring av lärarutbildningen ska genomföras samtidigt, vilket oroar fackförbundet ST. Flytten borde färdigställas i lugn och ro innan förändringar och omorganisation görs. Vice klubbordföranden på lärarutbildningen, Alejandra Pizarro, menar att de studerande kommer att drabbas. Från arbetsgivarhåll menar man dock att fördelarna uppväger nackdelarna även om informationen till de studerande kunde ha varit bättre.

JB

Nu är det Frankrikes tur att drabbas av strejker och demonstrationer mot försämrade pensionsvillkor. Mer än två miljoner människor hoppades fackföreningarna få ut i protester och strejker över hela Frankrike i tisdags, den 7 september, skriver Dagens Nyheter. Anledningen är den franska regeringens planer på att höja pensionsåldern från 60 till 62 år. Den redan hårt pressade president Sarkozy kan nu lägga ytterligare en börda till de interna problemen i det egna partiet och den infekterade frågan om romernas ställning som redan tynger ner hans popularitet.

Här i Sverige har diskussionen om höjd pensionsålder varit, minst sagt, lågmäld. Möjligheten att fortsätta jobba till 67 år har setts just som en möjlighet, inte som något nödvändigt ont trots att det senare nog varit fallet för många. Åldersdiskriminering har rent av varit en större fråga än höjd pensionsålder. Varför är det sådan skillnad på länder som Frankrike och Grekland å ena sidan och Sverige å den andra? Trivs vi bättre på jobbet? Har vi torftigare fritidssysselsättningar? Eller beror det på att facken är starkare i dessa länder än i vårt? Kanske skulle ST hårdare driva frågan om att bevara pensionsåldern vid 65, som ju ändå är en relativt hög ålder, om än hotet om en höjning ännu inte är akut. Visst ser vi väl fram emot att med relativt välbevarade kroppar och psyken få möjlighet att realisera en del av de där drömmarna vi hade ungdomen?

JB

Teologiska institutionen vid Uppsala universitet har en usel arbetsmiljö präglad av mobbning, trakasserier och bestraffningar, skriver Uppsala Nya Tidning (UNT). Teologiska fakulteten har låtit Ingrid Pincus från Örebro universitet göra en extern utredning av arbetsmiljön. Hon finner att trakasserier och mobbning varit legio under den senaste 15 års perioden. Oftast är det kvinnor som drabbats. Trots att ett antal arbetsmiljöundersökningar genom åren entydigt visat på missförhållanden har väldigt lite gjorts. Pincus menar att det är ett ledningsproblem, lokalt på institutionen och fakulteten såväl som högre upp i universitetshierarkin. Teologiprofessorn Peter Schalk menar att ledningen är som en sekt, omöjlig att påverka för dem som står utanför. UNT skriver vidare att arbetsmiljörelaterade konflikter finns på flera institutioner vid universitetet trots att rektor Anders Hallberg gjort arbetsmiljön till en prestigefråga. Läs mer: http://www.unt.se/uppsala/arbetsmiljon-pa-teologen-sagas-1030728.aspx

JB

Snart är det val. Mycket snart! De två blocken tycks bjuda över varandra med satsningar på vård, skola och omsorg, löften om skattesänkningar till pensionärer, satsningar på förnyelsebar energi o.s.v. Det är lätt att få intrycket att det inte är någon större skillnad mellan borgarna och de rödgröna. En tråkig bieffekt av den budgivningslika debatten är att det finns en risk att plånboks- eller smör & brödröstarna, d.v.s. de som röstar på det block som ger dem själva bästa möjliga utdelning, blir fler.

I valrörelsens inledning räknade någon ut att skillnaden mellan blocken i pengar räknat är mycket liten. Om de rödgröna vinner kommer inte statens budget att öka särskilt mycket p.g.a. skatteökningar och nya utgifter. Vad är det då för skillnad egentligen? Ja, skillnaden kanske är marginell i siffror men man får inte glömma att marginella skillnader kan vara helt avgörande för kvalitet. Ett kokt ägg med salt är betydligt godare än utan salt även om saltet vikt och volymmässigt är marginellt i förhållande till ägget. De rödgröna vill bl.a. använda pengarna till sänkt akassa, humanare sjukförsäkringsvillkor, jämlikare skola, miljövänliga infrastrukturella satsningar och mycket annat. De vill också ta bort det orättvisa RUT-avdraget om än det lika orättvisa ROT blir kvar. Även om de inte höjer skatterna särskilt mycket så vill de i alla fall inte sänka dem mer för de som redan har goda inkomster. I viss mån -marginellt om man så vill- innebär de rödgrönas program lättnader för de som har det sämst i samhället. I den meningen blir en rödgrön seger ett litet steg mot ett rättvisare samhälle. Gå alltså och rösta på valdagen!

JB

På lilla Hindersön i Luleå skärgård strålade avdelningsstyrelsens ledamöter och ersättare samman den 15:e till 17:e augusti. Den avskiljda och vackra miljön skapade nödvändig arbetsro för två intensiva planeringsdagar och ett styrelsemöte. Agendan för hösten innehåller två viktiga punkter som delvis hänger ihop. Den ena är naturligtvis de påbörjade centrala avtalsförhandlingarna, RALS 2010. Inte minst diskuterades AgV:s och SACO S yrkanden och den avgrund som ligger mellan dessa och OFR:s yrkanden (se även månadens krönika). Den andra viktiga punkten handlade om effekterna av att propositionen ”En akademi i tiden” antogs av riksdagen på försommaren. Flera universitet och högskolor har redan börjat sondera möjligheterna att etablera egna anställningsordningar inom lärare- forskarekategorin som en följd av att högskoleförordningen mer eller mindre lösts upp. Vår strävan i ST är att nya anställningsformer, tidsbegränsade eller tillsvidare, ska kodifieras i centrala avtal, inte lokala.

Trots ett pressat schema med ett välmatat styrelsemöte och planering av höstens och vinterns arbete han styrelsen också med en liten utflykt. Kosan styrdes båtledes till det i havsbandet belägna Brändö skär, där kapellet besöktes. Efter andlig spis följde mer lekamliga njutningar. Några ledamöter och en ersättare vågade sig på ett dopp i den kyliga bottenviken medan kaffehurran puttrade på elden och de medhavda smörgåsarna plockades fram. Sålunda rustad styrde styrelsen sedan fören åter mot Hindersön och fortsatt facklig diskussion.

JB

Ett nordiskt möte för universitetslärare i maj i år resulterade i ett gemensamt upprop för lärarna, berättar SULF-tidningen. I uttalandet uttrycks oro för den instrumentella syn och det ekonomiska tänkande som kommit att prägla utbildning och forskning. Kortsiktigt nyttotänkande riskerar att undergräva universitetens självständighet och forskningens frihet. Gymnasiefiering hotar, menar man vidare. Resolutionen mynnar ut i ett krav på politikerna i de nordiska länderna att de ”åstadkommer en utveckling av universitet och högskolor som garanterar den akademiska utbildningens och forskningens frihet och kvalitet.” Det kan ju vi i ST också skriva under på! Se http://www.sulf.se/templates/Page.aspx?id=11365

JB

Regeringspropositionen ”En akademi i tiden” bifölls av riskdagen den 15 juni efter ytterst små förändringar i utbildningsutskottet. Propositionen innebär att stora delar av Högskoleförordningen och Högskolelagen tas bort. Det betyder bl.a. att kollegiala organ såsom fakultets- och lärarutbildningsnämnder kan tas bort och att rektorer kan utse akademiskt meriterade utredare som tar fram beslutsunderlag om verksamheten. Förändringarna innebär även att kraven för att tillträda höga chefspositioner ska sänkas, genom att inte längre fordra administrativ skicklighet och fokusera på kravet på vetenskaplig kompetens.

Administrativ skicklighet innebär insikt och kompetens inom det personalpolitiska området såsom intresse för personalens uppfattning i olika frågor, respekt för personalens kompetens och erfarenhet, vilja att föra en dialog med de fackliga organisationerna. När det akademiska ledarskapet degraderas till att enbart omfatta vetenskaplig skicklighet, är vi illa ute. Det ser vi redan på huvudstadens största lärosäte, där vetenskapligt kompetenta utredare tar fram förslag efter förslag till förändringar av verksamheten, utan att bry sig om vad personalen och dess företrädare har att säga om det. Man kan bara undra vad som kommer att hända när lagändringarna träder i kraft vid årsskiftet. Då kanske vi inte ens får ha kvar våra kollegiala beslutande organ! Många blir då fullständigt utelämnade åt utredare utsedda av rektorn. Då kan vi börja ställa oss frågan, för vem har ”En akademi i tiden” tagits fram?, och för vilket århundrade?

AP

Hur länge kan en process som marginaliserar hundratals anställda vid huvudstadens största lärosäte fortgå utan att till sist förvandlas till att enbart vara destruktiv? Bort från specialframtagna lokaler, bort med identitetsskapande begrepp, bort med trygghetsgivande organisationsformer. Bort från. Bort med. Bort.

Makt betyder handlingskraft, betyder ledningsförmåga, betyder ansvar. Ansvar för personalens välmående och kompetens, för studenternas utbildningsinvestering, för ansenliga delar av den svenska skolans kompetensförsörjning.

Rektorn vid lärosätet utsåg en beredningsgrupp som skulle ta fram ett förslag till ny organisation av lärarutbildningen. De utsedda personerna hade ingen erfarenhet av lärarutbildningen men de hade, i kraft av sina akademiska meriter, kvalificerat sig till maktpositionerna dekanus och vice rektor. Makt innebär ansvar.

Den lärarutbildningsoerfarna beredningsgruppen kom med sitt förslag till ny organisation, en informell remissrunda organiserades och oräkneliga sidor med informella synpunkter inkom till beredningsgruppen. De fackliga organisationernas remissvar inkom till registrator. En gång. Två gånger. Tills det blev formellt. Flera sidor facklig indignation över processen och förslagen förblev, indignation. Skrivelser till universitetsstyrelsen, fortsatte att vara, ord. Makt innebär ledningsförmåga.

Den berörda personalen har ingen förståelse för att universitetsstyrelsen godtog beredningsgruppens förslag utan att de anställda haft möjlighet att påverka med sin erfarenhet och kompetens. De vill, i lugn och ro, arbeta med den nya lärarutbildningen som ska starta 2011. De vill ha kvar det specialbyggda Campus. De vill inte använda energin till att positionera sig i en ny organisation. Makt betyder handlingskraft.

Och den nya lärarutbildningen som växer fram vid lärosätet. Den byggs upp och organiseras, även den, av rektor utsedda meriterade akademiker. Självsvåldigt förlägger man de nya kurserna på lärarutbildningsoerfarna institutioner, stigmatiserar kompetens om grundläggande delar av lärarutbildningen som ointressant, osynliggör kompetensen hos stora delar av personalen. Makt som enbart innebär maktutövning är destruktiv.

Makt är ovillkorlig.

AP

I helgen pågick det i Stockholm något så ovanligt som en solfest. Hundratals stockholmare hade intagit Rålambshovsparkens amfiteater för att beskåda Inkaindianernas solfest, Inti Raymi. Ceremonin är en tacksägelse till solguden Inti för årets skörd och en önskan om fortsatt välstånd för hela Inkafolket. Högtidligheten är också en hyllning till Moder jord, Pachamama. Inti Raymi äger rum i anslutning till södra halvklotets vintersolstånd och sammanfaller med svensk midsommar. Numera har Inti Raymi även importerats till Sverige och ”Rålis”. Inkahövdingen tog emot rapporter från väst, öst, syd och nord om tillståndet för Pachamama. Vi fick höra om torka, översvämningar men även om överflöd och om olika folkgrupper som hade svårt att komma överens med varandra. Inkahövdingen tackade för maten, majsdrycken och den heliga elden. Han sände även sitt budskap om att folken ska ena sig och driva bort hungern, rovdriften på Moder Jord och att Inti ska lysa upp människornas hårda hjärtan.
Festligheterna kring det postmoderna Inti Raymi skiljer sig förmodligen från de under Inkaimperiet. Det är också mycket möjligt att inkahövdingens budskap är en anpassning till de bilder vi gärna utvecklar av ursprungsbefolkningars livsfilosofi. Men det är ändå något sympatiskt över viljan att tillsammans lösa gemensamma problem. Även de gamla inkaindianerna visste att ensam inte är stark. Jag undrar hur relationerna till våra kollektivavtal beskrivs om 500 år. De kanske beskrivs som rituella utväxlingar av yrkanden som i början är rejält tilltagna men som enligt ceremonin blir mer realistiska ju längre tiden går, tills medlingsanden kommer in som ett orakel. Och då lyssnar alla.

AP

Maciej Zarembas reportageserie om vuxenmobbning i DN under maj och juni blev mycket uppmärksammad (DN 30 maj, 3 juni, 7 juni, 8 juni). Med all rätt med tanke på de fruktansvärda händelser som Zaremba uppmärksammar. Här återges verkstadsarbetaren Saeds historia, som bl.a. måste arbeta oavlönad vid chefens gård på helgerna, som tvingades tillbaka till jobbet utan skor med stukade fötter. Saed lider idag av postraumatisk stress, den typ följd som är vanliga efter svåra krigsupplevelser. Vi får ta del av den framgångsrika lärarens öde som, får man anta, av ren avundsjuka mobbas sönder och samman tills hon är helt knäckt. Eller berättelsen om Birgitta, anställd på ett behandlingshem där hon mobbas av en nyanställd som bl.a. gör grimaser bakom hennes rygg, förstör hennes rykte, forskar i hennes privatliv tills dess Birgitta efter ett år bryter ihop helt och hållet. Birgitta är inte längre kvar men det är personen som ledde mobbningen.

Zaremba redogör för många fall, alla lika hemska i sin ondska. Det rör sig heller inte om några partsinlagor där den som ”känt sig mobbad” oemotsagd får lägga ut texten. I de flesta fall Zaremba relaterar backas händelserna upp både av andras vittnesmål och av det faktum att en eller ett par årslöner betalats ut som ”plåster på såren”. I inget fall har mobbningen lett till åtal eller andra åtgärder mot de som mobbat, mot de individer som utfört de onda handlingarna. Detta trots den lagstiftning som finns. Här jämför Zaremba med Frankrike och Storbritannien där just de olagliga handlingarna i många fall beivras. Så borde det också vara här, menar han, och det måste man hålla med om.

Fackföreningarnas roll i de fall som Maciej Zaremba berör är knappast hedrande. För det mesta förhåller de sig förvånande passiva men i några fall deltar de rent av i mobbningen. Här måste man ställa sig frågan hur vi i ST hanterar mobbning på arbetsplatsen? På papperet är vi naturligtvis emot allt vad mobbning, trakasserier och särbehandling heter men frågan är hur vi hanterar konkreta ärenden? Varje mobbad förtjänas att tas på största allvar och varje mobbningsfall innehåller också budskapet om en arbetsmiljö som är rejält sjuk.

Zaremba ställer sig också frågan hur det kan ha blivit så här? Sverige var ju ett föregångsland för tjugo år sedan, inte minst vad gäller lagstiftning. Bland de många delsvar som skymtar i artiklarna framträder en bild av ökad konkurrens, ökad kontroll och tillväxande rädsla som urholkat den solidaritet som en gång var så stark. Det är en dyster bild där en traditionell, korporativ samförståndsanda blivit obsolet i ett av individuell lönesättning och hårdnande konkurrens alltmer söndrat löntagarkollektiv. Att göra upp i godo och låta den mobbade gå medan mobbarna får vara kvar, läker inte den sjuka arbetsmiljön. Den mobbade får pengar men ingen upprättelse, mobbarna får chansen att ge sig på någon annan. Det förefaller som vi har mycket fackligt arbete att uträtta. Lusten och viljan att ställa upp för sina kamrater måste på något vis återupprättas. Solidariteten är ju grunden för den kollektiva styrkan.

JB

Personalorganisationerna är mycket kritiska mot universitetsdirektör Annika Åkerblom på Linnéuniversitetet. Åkerbloms ledarstil har skapat en arbetsmiljö som av allt att döma lämnar en hel del övrigt att önska, skriver Smålandsposten. Måndagen den 7:e juni avsa sig hennes kanslichef, Bertil Jansson, alla sina uppdrag med omedelbar verkan. Skälet, säger han, är att han inte kan ställa sig bakom och exekvera de destruktiva beslut om uppsägningar av personal Åkerblom fattat. Enligt Smålandsposten förnekade först Annika Åkerblom att det fanns kritik bakom Janssons begäran om entledigande. Konfronterad med Janssons brev ändrade hon sig dock men hävdar att kritiken hänger ihop med specifika personliga förhållanden.

Missförhållandena kring Åkerblom har nu lett till att skyddsombuden begärt en utredning av arbetsmiljön enligt §6.1 i arbetsmiljölagen. Fackförbundet STs ordförande på Linnéuniversitetet, Annika Aronsson, framhåller att det nu inträffade kring uppsägningarna av personal inte är de enda missförhållandena. Nyligen fick personalorganisationerna rätt i en tvisteförhandling angående implementeringen av en ny delegationsordning vid universitet. Ledningen, med universitetsdirektören som anförare, ansåg inte att förändringen behövde MBL-förhandlas. Istället för böter skall Linnéuniversitetet genomföra utbildningar i MBL för fr.a. sina chefer men också för alla förtroendevalda.

JB

Sektionsstyrelsen vid Uppsala universitet (01) förlade i år sina planeringsdagar till Gotland och Visby. Det blev dessutom ett utmärkt tillfälle för ett givande möte med representanter för sektionen vid högskolan på Gotland (18). Genom deras ordförande, Anna-Lena Berglund, ordnades så att såväl planeringsmöte, träff med Gotlandssektionen och ett möte med högskolans förvaltningschef Therése Gardell kunde äga rum i högskolans spännande lokaler. Gardell presenterade sin syn på det samarbete som inletts mellan Uppsala universitet och Gotlands högskola.

I mötet med Anna-Lena Berglund och några av hennes styrelsekamrater dryftades likheter och skillnader i det fackliga arbetet vid en liten resp. stor myndighet. En av de stora skillnaderna, nämligen det mer informella arbetsklimatet på den mindre arbetsplatsen, fick en tydlig illustration vid den rundvandring på högskolan som gjordes med Anna-Lena som ciceron. Då ledningskansliet passerades fick Uppsala sektionen möjlighet att hälsa på rektor Jörgen Tholin och byta några ord med honom och några av hans medarbetare.

Trots det digra programmet -ankomst söndag eftermiddag på nationaldagen och hemresa tisdag eftermiddag- hans det också med en liten utflykt till Roma, den gamla tingsplatsen på Gotland, samt en del springande på de smala och charmiga gatorna i den gamla hansastaden Visby. Sammanfattningsvis blev planeringsdagarna mycket givande, menar ordförande Carin Söderhäll och får medhåll av övriga ledamöter i Uppsala sektionens styrelse som deltog i resan.

JB

Den 26:e och 27:e maj genomfördes årets förbundsstämma på Aronsborg i Bålsta, norr om Stockholm. Ordföranden Anette Carnhede inledde sitt öppningstal med att frammana en stämning av skolavslutning. Hon alluderade på både ”En blomstertid ...” och ”Du ska inte tro det blir sommar”. Förvisso kommer blommorna nu och visst prunkar en underbar grönska. Någon, d.v.s. vi, måste dock ”sätta fart” om något ska ske. Vi får inte vila och tro att saker och ting ska falla på plats av sig själva. Därefter kom hon in på den tuffa avtalsrörelse vi har framför oss. De avtal som hittills tecknats är ju både kortare och har betydligt lägre utfall än RALS 2007-2010. Till viss del är det förståeligt, menade Carnhede, med tanke på de förändrade förutsättningar som finanskrisen och lågkonjunkturen skapat. Det vi måste se upp med är att vara alltför eftergivna och rucka på de principer som är centrala för oss. Vi ska ha ett avtal med ett löneutrymme i siffror och med ett garanterat utfall för alla.

Under stämman genomfördes ett fyllnadsval till förbundsstyrelsen. Cecilia Dahl lämnade sitt uppdrag som ledamot och ersattes av Per Hellman från ST s avdelning inom regeringskansliet. Dahl har själv sin hemvist i samma avdelning.

En annan viktig punkt på stämmans dagordning gällde verksamhetsinriktiningen för 2011. Vår avdelning inom universitet och högskolor utmärkte sig genom att lägga fram ett gediget förslag på hur arbetet med jämställdhet och mångfald kan förbättras. Yrkandet att förslaget skulle biläggas övriga dokument och vägleda förbundsstyrelsen i det fortsatta arbetet bifölls av stämmodelegaterna.

JB

Full jämställdhet bland chefer skulle kunna uppnås på det statliga området inom sju år. Det visar en kartläggning arbetsgivarverket genomfört. Det finns i dagsläget 4800 kvinnliga chefer i statens verksamheter. Det motsvarar en andel av 38 procent. För tio år sedan var motsvarande andel 21 procent. Extrapoleras dessa siffror skulle 50 procent nås om c:a sju år. Även på lönesidan är utvecklingen mot jämställdhet tydlig i chefsgruppen. Hur står det egentligen till om man kartlägger samtliga anställda?

JB

Den myndighet i Sverige där den friskaste personalen finns är IRF, institutet för rymdfysik, i Kiruna. Självklart har ST inom universitet och högskolor en aktiv sektion på IRF som säkert har bidragit till dessa sakernas goda tillstånd. Enligt Norrbottens Kuriren var sjukfrånvaron 2009 bara 0,5 procent av tillgänglig arbetstid på IRF. Genomsnittet för statliga myndigheter var 3,1 procent under samma år och allra värst var det på överklagandenämnden för studiestöd i Härnösand; där försvann 10,5 procent av den tillgängliga arbetstiden i sjukfrånvaro.

JB

Jätteprojektet ”Nya Karolinska” kommer att kosta Stockholms landsting svindlande 60 miljarder kronor fram t.o.m. 2040. Tidigare har landstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) och andra ansvariga officiellt förklarat att notan skulle stanna på 52 miljarder. Oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan (S) menar att uppjusteringen är en skandal. ”De bollar med miljarder som vore det potatis,” säger han till Svenska Dagbladet (SvD 21 maj). ”För mellanskillnaden på 8 miljarder hade man fått ett helt sjukhus till”, menar han vidare.

Hela affären har fått mycket kritik redan före uppjusteringen med 8 miljarder. Landstinget har upphandlat hela bygget som en s.k. OPS-lösning, vilket innebär att man garanteras ett fast pris och inte riskerar skenande kostnader, något som inte är ovanligt vid stora infrastruktur- och byggprojekt. Kritikerna har menat att priset blivit alldeles för högt och att betydande summor skattemedel kommer att gå rakt ned i privata företagskassor. Nu visar det sig alltså att ytterligare 8 miljarder berikar dessa entreprenörer. Dessutom handlar det om förskottsmedel som utbetalas i projektets begynnelsefas. Tilläggas skall att detaljerna i upphandlingen är sekretessbelagda för att informationen annars skulle kunna skada de privata företagen.

JB

Med ett gigantiskt lån på 110 miljarder euro under tre år ska den grekiska staten räddas undan bankrutt. En knapp tredjedel kommer från IMF medan lejonparten kommer från EMU-länderna iom EU. “Skönt att vi inte är med i EMU” utbrister såväl oppositionsledaren Mona Sahlin som statsminister Fredrik Reinfeldt, som äntligen hittat något att vara ense över. Visst är det förståeligt att man här i Sverige tycker det är skönt att inga betungande utlåningar stör den ekonomiska återhämtningen efter finanskrisen. Så slipper vi hjälpa de ”lata grekerna” som inte vill jobba och helst går i pension redan i medelåldern. Men vart tog solidariteten vägen?

Att grekisk fackföreningsrörelse varit betydligt mer framgångsrik än svensk dito i sin kamp för sina medlemmars pensionsförmåner borde intressera de svenska facken. Vad skulle vi i ST säga om statsfinanserna var så dåliga att hela Kåpan rök och man ville dra fem semesterdagar av de ”lata statstjänstemännen”? Borde vi egentligen inte beklaga att vi själva, Storbritannien och en del andra EU-länder inte är med i EMU på det att bördan av Greklands olycka kunde fördelas på fler händer? Det är ju en av tankarna med det monetära samarbetet. Frihandel å ena sidan, hinder för länder att åka snålskjuts på andra länders ekonomi genom devalvering å den andra. I en alltmer internationaliserad värld är inga frågor enkla. Det tycks dock enkelt att glömma att stater är detsamma som människokollektiv, ytterst individer som efter förutsättningar och förmåga försöker få en vardag att gå ihop.

JB

Studiecirkeln riktar sig till förtroendevalda och handlar om avreglering och utförsäljning inom den statliga sektorn. Syftet är att väcka politisk och ideologisk debatt på sektionerna om privatisering av offentliga verksamheter. Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till studiecirklarna i Göteborg (för sektionerna i Syd och Väst) den 3 maj i Uppsala (för sektionerna i Norr) den 11 maj. Sista anmälningsdagen är måndagen den 26 april. Din sektionsstyrelse har mer information.

AP

Avdelningsstyrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet har under senhösten och våren uppmanat sektionerna att anordna medlemsdialoger om vilka frågor som är viktiga att driva i avtalsrörelsen. Vi fick in många synpunkter, vilka har sammanställts på avdelningen och skickats in till förbundet. På årets Avtalsföreträdarkonferens som ägde rum den 15 april framgick det väldigt tydligt att sektionernas uppfattning om vad som är viktigt att driva sammanföll ganska bra med andra delar av förbundet. Medlemmarna vill ha tydliga kriterier för individuell lönesättning, ställer krav på lönesamtal och siffror i avtalet, de vill ha rätt till kompetensutveckling på arbetstid samt bevara och utveckla Trygghetsavtalet. Dessa frågor finns nu på STs agenda. Så här ser den fortsatta processen ut vad gäller yrkandena till Arbetsgivarverket:

• 4 maj – ST håller Avtalsråd. Ombuden beslutar om vilka yrkanden som ska lämnas över till Förbundsstyrelsen.

• 5 maj – Förbundsstyrelsen fastställer STs yrkanden

• OFR/S, P, Os Ordförandegrupp fastställer yrkandena i början av juni

• 15 juni – OFRs yrkanden lämnas till arbetsgivarverket

AP

TCO höll årets Konferens om högre utbildning den 14 april i Stockholm. Flera talare tog upp resurstilldelningen till högskolan. Resurser behövs både till utbildning och forskning. Nuvarande regering har tyvärr koncentrerat sig på forskningen, samtidigt har man styrt resurserna som aldrig för.  TCO:s ordförande, Sture Nordh, var betänksam över att kvalitetsutvärderingen skulle bygga på studenternas självständiga arbeten eftersom dessa säger mer om studenterna själva och mindre om utbildningarna. Samtidigt skulle ett sådant underlag till kvalitetsutvärdering gynna lärosäten med studenter från studievana hem och förmodligen befästa påståendet att mindre och medelstora högskolor håller lägre kvalité, tänker undertecknad. En annan fråga som togs upp under konferensen var rätten till kompetensutveckling. Idag finns det alldeles för litet fokus på människors behov av kompetensutveckling och vidareutbildning samt samhällets omställningsbehov, menade flera talare. Enligt TCO:s undersökning ”Växande behov av vidareutbildning” anser nästan 9 av 10 att det är viktigt att samhället ger stöd för att människor ska ha möjlighet att vidareutbilda sig, 84 % skulle absolut eller troligen välja att vidareutbilda sig inom de närmaste åren om de fick ersättning motsvarande a-kassa, hälften har inte fått kompetensutveckling/vidareutbildning som stärker deras möjlighet att söka sig vidare till andra jobb och /eller andra arbetsgivare. Ja, det är tydligt att samhällets satsningar på det livslånga lärandet, fortfarande är i sin linda. Du kan läsa hela rapporten här: http://www.tco.se/Templates/Page2____417.aspx

AP

I vårbudgeten minskas utrymmet för löner och andra kostnader inom statens förvaltning med två miljarder kronor för 2011. ”Det är helt orimligt!”, säger ordföranden för ST, Anette Carnhede. Minskningen sker samtidigt som efterfrågan på statlig service ökar inom flera områden, inte minst inom universitets och högskoleområdet. Dessutom står den statliga sektorn inför en kostsam generationsväxling som gör det minskade budgetutrymmet än orimligare. ”Därför kommer årets avtalsrörelse bli viktigare än någonsin,” menar Carnhede. ST kommer att kräva löneökningar och villkor i nivå med samhällsekonomin så att medlemmarna får en reallöneökning. Läs mer: http://www.st.org/press/pressmeddelanden/2010/april/st-kommenterar-varproppen/#newsItem14637

JB

Blir man dum av stress? När leder stressen till utbrändhet? Förstörs hjärnan av stress? Hur blir man frisk? Svar på frågorna kan du få vid en föreläsning i Uppsala den 21 april. ST-sektionen vid Uppsala universitet och TCO-rådet i Uppsala står som arrangörer. Universitetslektor Åke Pålshammar från psykologiska institutionen vid universitetet är inbjuden föreläsare.

JB

Idag fredag, den 16 april, tog fackförbundet pappers ut sina medlemmar vid sex pappersbruk i strejk. Strejken kostar ägarna enorma summor varje dag bruken står stilla. ”Det är så displayen på miniräknaren inte räcker till,” säger pappers ordförande Nils-Erik Andersson vid Södra Cell i Värö. Produktionen vid bruket ligger på 1500 ton per dygn till ett pris på 850 dollar per ton. Pappers hoppas naturligtvis att strejken ska lägga tillräcklig tyngd bakom kraven på en rimlig löneutveckling och anständiga anställningsförhållanden. Stöden för strejken är solid bland pappers medlemmar. Läs mer: http://www.dagensarbete.se/

JB

Ukrainas nye president, Viktor Yanukovych, träffade den 19 mars representanter för den Ukrainska fackföreningsrörelsen. På dagordningen för mötet stod frågor relaterade till den ekonomiska krisen. Man diskuterade bl.a. anständiga löner, trygga arbetsplatser och socialt skyddsnät för arbetare. I det tal presidenten höll betonade han vikten av samarbete mellan statliga myndigheter, politiska organ och fackföreningar. Han försäkrade att fackföreningarna kommer att informeras och göras delaktiga vid alla viktiga sociala och ekonomiska beslut.
Den största centrala fackliga organisationen, FPU, med över 11 miljoner medlemmar, överlämnade också ett omfattande dokument med förslag på åtgärder man finner angelägna inom ekonomi, arbetsliv och samhälle i Ukraina.

JB

Det blir ingen strejk för handelsanställda. Varslen som skulle trätt i kraft den 8:e och 16:e april dras tillbaks då parterna, efter medling, kommit överens och tecknat ett nytt kollektivavtal. Avtalet, som löper på 24 månader, ger anställda i butik 971 kr mer i månaden och lageranställda 830 kr. Det motsvarar 4,7 resp. 3,7 procent i löneökningar och är det hittills bästa utfallet i den pågående avtalsrörelsen. Det bör noteras att den årliga ökningen ändå är relativt måttlig.

Intressanta är skrivningarna i avtalet angående knäckfrågan bemanningsföretag: ”Parterna har en gemensam uppfattning att bemanningsföretag kan vara ett komplement till ett företags ordinarie verksamhet. Parterna är överens om förstärkt företrädesrätt vid återanställning.” Förstärkt företrädesrätt blev tydligen den punkt som fick facket att mjukna. Frågan är vad det betyder i praktiken på en globaliserad arbetsmarknad som blir alltmer flaxig och flexibel, med arbetsköparens goda minne.

Läs mer: http://www.handels.se/

JB

Handelsanställdas förbund har varslat 5000 av sina medlemmar inom sitt avtalsområde. De kommer att tas ut i strejk fr.o.m. skärtorsdagen, om inget nytt händer i förhandlingarna, då avtalet löper ut den 31 mars. En strejk innebär ett betydande inkomstbortfall för många butiker då påsken är den näst bästa försäljningshelgen. Syftet är naturligtvis att sätta press på motparten, Svensk Handel, som efter sju veckors förhandlingar avvisat förbundets alla krav. Handelsanställdas huvudkrav inför det nya avtalet är löneökning för heltidsanställda med minst 745 kronor mer per månad för butiksområdet och minst 620 kronor mer per månad för lagerområdet, förstärkt rätt till heltid och förstärkt rätt till tillsvidareanställning samt att begränsa arbetsgivares möjlighet att kringgå lagen om anställningsskydd, då de använder inhyrd arbetskraft istället för dem som har företrädesrätt enligt lagen.

Varslet kom sedan den väntade öppningen på industriområdet uteblev efter det att Unionen och Sveriges ingenjörer i helgen gick med på medlarbud, utan att invänta LO-förbunden inom industriområdet. Därmed uteblev det ”märke” som varit vägledande för Handels, andra förbund inom LO-området och även för andra tjänstemannaförbund.

Idag onsdag lämnade Svensk handel in en stämning mot Handelsanställdas förbund i arbetsdomstolen i ett försök att stoppa varslet och strejken. Man menar att avtalet inte sagts upp i laga ordning vilket skulle innebära att strejken inte kan starta förrän efter påsk. Handelsanställdas förbund ställer sig helt oförstående till detta.

JB

ST kommenterar propositionen ”En akademi i tiden”:

P R E S S M E D D E L A N D E

Den akademiska friheten kan komma att hotas

Det kollegiala inflytandet offras för att ge mera makt till styrelse och rektor. Fler och fler av de anställda inom högskolesektorn riskerar att ställas utanför beslutsfattandet, enligt Fackförbundet ST inom Universitets och högskoleområdet.

Fackförbundet ST som organiserar personal inom Högskolesektorn kritiserar starkt regeringens proposition ”En akademi i tiden” om ökad frihet för universitet och högskolor.

– Regeringens förslag är att vika in på en både felaktig och farlig väg. Den s.k. friheten som det talas om är i realiteten en begränsning av den akademiska friheten. Förslagen innebär att stora delar av de anställda kommer att bli utan möjlighet att påverka verksamheten. Därför hotas både den vetenskapliga och den pedagogiska kvaliteten, säger Ing-Marie Nilsson ordförande i ST inom universitets- och högskoleområdet.

I regeringens proposition om ökad frihet finns förslaget att ta bort regler som styr hur universiteten organiseras. Det finns också förslag om att förändra hur lärare och forskare ska anställas.

– Vi ser en stor fara med dessa avregleringar särskilt då det gäller det s.k. sakkunnigförfarandet.

Lärosätena har tidigare utmärkt sig att på ett rättssäkert och öppet sätt rekrytera de allra bästa forskarna. Nu finns det risk för godtycke och svågerrekrytering, säger Ing-Marie Nilsson.

Trots att remissinstanser har förklarat att de ifrågasätter om det verkligen är nödvändigt att avreglera i så stor omfattning väljer regeringen att bortse från kritiken. Ännu en allvarlig invändning är att möjligheterna att röra sig mellan olika lärosäten försvåras på grund av att de kan, enligt propositionen, ha olika karriärstrukturer menar ST.

Tvärtemot all erfarenhet då det gäller krav på höga chefers kompetens menar regeringen att rektorer inte behöver ha någon administrativ skicklighet. Universitet och högskolor har inte gjort sig kända för att ta ledarskap och chefskap på överdrivet stort allvar. Där har istället vetenskaplig kompetens kommit i förgrunden. Ett på många sätt rimligt ställningstagande när det gäller just forskning och undervisning. Men detta är inte tillräckligt när det gäller att leda komplexa organisationer.

– Från facklig synpunkt är det av oerhört stor vikt att ledaren för ett lärosäte har såväl vetenskaplig som administrativ kompetens. Frågor som rör anställningsvillkor i vid mening kräver ledare som är väl insatta i såväl arbetsrätt som förvaltningsrätt. Men också har gedigen kunskap på det personalpolitiska området, kommenterar Ing-Marie Nilsson.

Några andra områden är tänkta att utredas ytterligare. Ett område som dock redan nu ska tas ut i testverksamhet är frågan om tillgång till studentbostäder.

– Det är helt oförståeligt att regeringen, som säger sig värna om universitetens kärnverksamhet, nu vill förvandla dem till hyresvärdar. Det kan inte vara rimligt att lärosätena ska bistå med bostäder. Det måste ändå vara en fråga för de lokalpolitiker som har att ansvara för bostadsfrågor, säger Ing-Marie Nilsson.

Ladda ner Pressmeddelandet för utskrift

För ytterligare information, kontakta Fackförbundet ST: Ing-Marie Nilsson, ordf. ST inom universitets- och högskoleområdet tfn. 070-5364990 eller Maria Frändegård, pressansvarig, tfn. 070-314 52 73

Kutymen i svensk avtalsrörelse är att industriavtalet ska sätta ”märket” för storleken på löneökningarna och längden på avtalen för övriga sektorer på arbetsmarknaden. Nu har klimatet i förhandlingarna mellan Unionen och Sveriges ingenjörer å ena sidan och teknikföretagen å den andra blivit minst sagt kyligt, för att inte säga djupfryst. Efter ett medlarbud som var rejält mycket sämre än det man långt tidigare sagt nej till i ordinarie förhandlingar, är det nu ytterst ovisst vad som kommer att hända. Frågan är om det blir något märke? Inom handelsområdet är man angelägen om att säkra fredsplikten för att undvika strejk under påskhelgen, då löpande avtal går ut. Strejkvapnet säkras ju som bekant allra först när de centrala förhandlingarna öppnas. Kanhända kör man igång där innan det satts något märke.

Märke eller inte märke, det märks att det blir en hård avtalsrörelse denna gång och hur stort utrymme det blir för löneökningar törs man inte sia om. Vad man nog med säkerhet tövar spå är att det blir ett kort avtal.

JB

Rykten om neddragningar under det första verksamhetsåret har skapat oro bland personalen på det nya Linnéuniversitet (Kalmar högskola och Växjö universitet). Enligt Smålandsposten har fackföreningarna begärt information från universitetsledningen om hur det står till med ekonomin. Sektionsordföranden för Fackförbundet ST, Annika Aronsson, menar att mycket är oklart men att ryktena om neddragningar har skapat revirtänkande.

JB

Förutsättningarna för fackligt arbete i Ukraina skiljer sig betänkligt från de vi har i Sverige. Under 2009 inträffade flera fall av illegala beslag av facklig egendom genomförda av myndighetspersoner på olika orter i Ukraina. Även dokument har stulits eller förfalskats och man har mot alla regler och lagar försökt byta ut ledningen för olika fackföreningar.

Allmänna åklagarkontoret har nyligen informerat den Ukrainska centralorganisationen om de åtgärder som vidtagits för att utreda händelserna och lagföra de ansvariga bakom dåden. Domare i regionala domstolar har avskedats och regionala myndighetsrepresentanter står åtalade för grov brottslighet.

Åklagarkontorets åtgärder inger ett visst hopp inför framtiden; det finns uppenbarligen starka krafter som strävar efter att upprätthålla ett fungerande rättsligt system som ju är en nödvändig förutsättning för ett demokratiskt samhälle. På många andra håll i världen är fackföreningar inte ens legala, låt vara oftast i stater vars juridiska och rättsliga system lämnar en hel del övrigt att önska, något som gör det ytterst betänkligt att avgöra vad som är legalt och inte.

JB

Friskvårdsförmånerna i Kalmar och Växjö har aldrig varit kollektivavtalsreglerade. Som på många andra ställen är det ett arbetsgivarbeslut. Vid fusionen av de två myndigheterna väljer nu ledningen att förändra. I Kalmar blir det en liten förbättring då den ekonomiska ersättningen höjs från 500 till 1000 kronor/år för friskvårdsaktiviteter. Däremot försvinner möjligheten att simma gratis tio gånger per termin. För personalen i Växjö är det värre. De förlorar sin friskvårdstimme på arbetstid.

Förvirring har rått under januari månad då det informerats dåligt eller inte alls, dels om att tidigare beslut om förmånerna inte gäller dels att nytt beslut nu är fattat.

Arbetsgivaren har beslutat – men har också bestämt se över och analysera användandet av friskvårdstimmen under året. Personalorganisationerna har därmed hopp om att det kan leda till ett klokare beslut.

AA

Snedrekryteringen till forskarutbildningen är stor. Det är fyra ggr vanligare att en blivande doktor har en mamma eller pappa som är forskarutbildad än att föräldrarna bara har gymnasial eller förgymnasial utbildning. Läs mer på högskoleverkets hemsida om den sociala bakgrundens betydelse för rekryteringen till forskarutbildning: http://www.hsv.se/

JB

Den borgerliga alliansregeringens åtgärdsprogram mot sjukskrivningar är baserat på en missvisande bild av den höga sjukfrånvaron under 90- och 00-talen, skriver forskaren Björn Johnson på DN-debatt. Den höga sjukfrånvaron berodde inte på överutnyttjande eller fusk utan troligen på det havererade rehabiliteringssystemet som ledde till att långa sjukskrivningar förlängdes. Antalet sjukskrivna ökade bara marginellt under perioden 1996-2002, visar Johnson. Det viktigaste inslaget i åtgärdsprogrammet, den s.k. rehabiliteringskedjan, riskerar därför genom sina stränga tidsgränser bli kontraproduktiv och öka antalet sjukskrivna som förlorar sina anställningar. Istället för att omplacera sjukskrivna efter tre månader kommer arbetsgivarna att säga upp dem efter sex månader då deras arbetsförmåga bedöms mot resten av arbetsmarknaden. Den missvisande bilden av sjukfrånvaron har fr.a. spridits på ledarsidor i den borgerliga pressen. Läs mer: http://www.dn.se/opinion/debatt/missvisande-mediebilder-om-den-hoga-sjukfranvaron-1.1036240

JB

Enligt rättvisepartiet socialisternas tidning Offensiv är 81% beredda att strejka mot företeelsen att ersätta fast anställda med personal från bemanningsföretag. En avtalsreglerad användning av bemanningsföretag kan därmed bli en lika stor fråga som rätten till en löneutveckling, i den pågående avtalsrörelsen. Läs mer på http://offensiv.socialisterna.org/sv/886/analys/5193/?tpl=118

JB

Enligt SULF:s årliga enkät om övertaligheten (bland lärare och forskare) på svenska lärosäten minskade antalet uppsägningar markant under 2009. Färre lärare och forskare förlorade alltså sina anställningar under det gångna året jämfört med föregående år. Den viktigaste förklaringen, menar SULF, är den ökade tillströmningen av studenter till landets universitet och högskolor. Den positiva trenden förefaller fortsätta under 2010. Läs mer på http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=10888

Hur förhållandena ser ut för övriga personalgrupper framgår inte av enkäten men även de torde gynnas av en stabil studenttillströmning.

JB

Som medlem i ST omfattas du sedan årsskiftet av en inkomstförsäkring. Försäkringen ger en inkomstgaranti vid arbetslöshet på 80% av nettoinkomsten upp till en månadslön före skatt på 80 000 kr. Försäkringen träder in och och fyller ut mellanskillnaden mellan a-kasse ersättningen, max 80% av 18 700 kr, och 80% av din nettoinkomst upp till 80 000 kr i månadslön. Det innebär att ST äntligen kan erbjuda ett fullgott skydd för alla visstidsanställda i projekt och korta anställningar inom det statliga området. För tillsvidareanställda har ju trygghetsavtalet sedan länge inneburit motsvarande säkerhet. Inom universitets- och högskoleområdet innebär denna försäkring ett utmärkt argument för att de många “unga och välutbildade”, som ofta börjar som tidsbegränsat anställd, ska gå med i ST.

Förutsättningarna för att försäkringen ska falla ut är desamma som för a-kassan. Blir du arbetslös och har rätt till a-kassa är du även berättigad till ersättning från försäkringen, det vill säga om din lön efter skatt är högre än den ersättning du får från a-kassan (läs mer på: http://www.st.org/index.php?id=5233)

JB

Vid Linköpings universitet har parterna nu enats om ett nytt lokalt arbetstidsavtal för lärarna. Under hösten gnisslade förhandlingsmaskineriet mer och mer för att före jul slutligen stanna helt. Det var snubblande nära att hela saken gått till skiljenämnd. Efter jul togs dock förhandlingarna upp igen varvid parterna enades och den 11 januari skrev så samtliga tre fackföreningar på det nya avtalet.

Det nya avtalet innehåller inga preciserade angivelser vad gäller fördelningen av arbetstiden på undervisning, forskning/kompetensutveckling och administrativa uppgifter. Däremot hänvisar det bakåt till det gamla avtalet och slår fast att omfattningen av forskning/kompetensutveckling för varje lärarkategori, över tid inte ska understiga vad som där anges. Också omvandlingen av undervisningstimmar till faktiska arbetstimmar är mycket löst angiven till mellan 2-7 timmar beroende av undervisningens karaktär, behov av för- och efterarbete etc. Dessutom säger avtalet att avsteg kan göras från denna norm vid vissa exemplifierade undervisningstyper.

Nytt i avtalet är att arbetsgivaren i bilagor gör ganska omfattande utfästelser om avsättning av medel för forskning och kompetensutveckling vid i synnerhet undervisningstunga institutioner på LiU. Likaså innehåller avtalet skrivningar om omfattande partssamverkan i syfte att utvärdera implementeringen av det nya avtalet.

I och med hänvisningen bakåt förefaller det nya avtalet inte vara sämre än det gamla – möjligen något bättre om arbetsgivarens utfästelser om nya medel infrias. Till saken hör dock att LiU:s gamla lokala avtal fastslår fördelningen av forskning och undervisning för just kategorier, inte individer. Dessutom inte på årsbasis utan “över tid”. Det förefaller alltså som om man i Linköping ersatt ett dåligt avtal med ett nytt dåligt avtal.

JB

Av ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet den 21 januari framgår att Dramatiska institutet och teaterhögskolan ska slås ihop och bilda en ny högskola. En organisationskommitté har tillsatts som förbereder den nya högskolan. Sammanslagningen beräknas genomföras under året och den nya högskolan ska, enligt planerna, starta den 1:a januari 2011 (läs mer på: http://www.regeringen.se/sb/d/12475/a/138267).

JB

Arbetsgivarorganisationerna har ett flertal gånger under 2009 gått ut i media och argumenterat för sifferlösa centrala löneavtal. D.v.s. inga procentsatser eller individuella garantier. Det är hundratals löneavtal som går ut 2010 och för arbetsgivaren gäller det att försöka mota de fackliga organisationernas krav i grind rätt tidigt.

Hur dessa frågor löses kommer att bli avgörande för vilket utrymme vi får för STs lönepolitik. Men vad vill ST satsa på? ST har sedan 2003 haft jämställdhet som ett prioriterat politikområde. Vi har sett till att jämställda löner tydliggjorts både i det centrala löneavtalet och i vår egen politik. Men förlegade strukturer gör sig fortfarande påminda i lönekuvertet hos många kvinnor inom den statliga sektorn, varje månad. Kvinnor har fortfarande mellan 90 och 97% av mäns lön vid lika arbete, beroende på arbetsplats och arbetsuppgifter. Majoriteten av de statsanställda är kvinnor och så ser det också ut i STs medlemskader. Får vi en utveckling mot mer jämställda löner bör det i så fall bli den största fackliga landvinningen på årtionden.

Om du inte redan fått så kommer du snart att få en inbjudan från din sektionsstyrelse eller klubbstyrelse att diskutera de viktigaste frågorna i Avtal 2010. Sektionsstyrelserna skickar synpunkterna till avdelningsstyrelsen som i sin tur sammanställer dem och skickar dem uppåt i förbundet för att de sedan, genom OFR, kan användas för att ställa krav på Arbetsgivarverket. Se till att din röst hörs!

AP

Den borgerliga alliansen kommer att lägga fram en proposition om självständiga lärosäten i vår. Det beskedet fick en delegation från ST, TCO och SFS med vice förbundsordförande, tillika ordförande i vår avdelning, Ing-Marie Nilsson i spetsen vid ett besök i riksdagens utbildningsutskott. Om innehållet i propositionen yppades intet vid besöket den 16:e dec, vars egentliga syfte var att informera utskottet om hur forskarutbildning och doktoranders villkor kan förbättras. Förslagen till förbättring härör ur rapporten "Hur förbättras forskarutbildningen? Professorer ger förslag."

JB

Dramatiserade lönesamtal blev ett uppskattat inslag i den uppfinningsrika Luleå-sektionens synlighetsaktiviteter. Sektionen anlitade den Luleåbaserade teatergruppen Scratch och bad dem göra något om lönesamtal. Det kom mycket att handla om kroppsspråk, berättar sektionsordförande Lars Frisk, men också om hur man förbereder sig inför den här typen av samtal som många gruvar sig för. Skådespelarna hade väl uppfattat vad det handlade om, säger han vidare och de hade även förstått innebörden i skillnaden mellan lönesättande samtal och lönesamtal. Skådespelarna Dan Swärdh och Charlotte Lindmarks gestaltningar av olika chefstyper och anställda uppskattades i hög grad av publiken. Inte mindre än 56 personer kom till föreställningen som ägde rum den 16:e dec som en slags final på sektionens höstaktiviteter. Mer information om teater Scratch finns på http://www.scratch.bd.se/

JB

Fackförbundet ST är indelat i avdelningar, sektioner och klubbar. Vi som arbetar på högskolor och universitet eller på VHS och HSV hör till avdelningen inom universitets- och högskoleområdet. Vartannat år håller avdelningen ett ombudsmöte där ombuden godkänner de föregående två årens verksamhet och fastställer de kommande två årens. Dessutom väljer ombuden ny avdelningsstyrelse. Varje sektion (för högskola/myndighet) representeras av minst ett ombud beroende på antal medlemmar. I år hölls ombudsmötet 11-12 november på Vår Gård, Stockholm. Förutom sedvanliga ombudsmötesförhandlingar diskuterades:

-          förutsättningarna för Avtal 2010 med STs nya förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar,

-          läget vad gäller lärarnas arbetstidsavtal på de olika lärosätena

Det informerades även om

-          en utredning som omfattar fler högskolor där man föreslår outsourcing av löneadministrationen

-          att flextidsavtalsförhandlingar för TA-personalen pågår på Högskolan i Kristianstad

-         läget i arbetstidsförhandlingarna i Linköping samt om Mittuniversitetets lokala arbetstidsavtal för lärare.

AP

Den nya avdelningsstyrelsen ser ut så här: Ing-Marie Nilsson (Umeå universitet), ordf., Lars Frisk (Luleå tekniska universitet), vice ordf. och Annika Aronsson (Högskolan i Kalmar), andra vice ordf. Som ordinarie ledamöter valdes: Sonja Marklund (Högskolan i Dalarna), Kjell Nilsson (Lunds universitet), Carin Söderhäll (Uppsala universitet), Janne Backlund (Uppsala universitet), Alejandra Pizarro (Stockholms universitet), Lisbeth Häggberg (Stockholms universitet), EvaLena Engberg (Umeå universitet) och Magnus Furuholm (Örebro universitet). Följande personer valdes som ersättare: Lollo Ljuslin (Mittuniversitetet), Annika Ebenholm (Högskolan Väst), Rita Nilsson (Lunds universitet), Jan-Erik Gustafsson (KTH) och Josefina Eriksson (Uppsala universitet). Valberedningen: Marie Lindblom (Högskolan i Kristianstad), sammankallande, Jeanette Billås (Uppsala universitet), Maria Persson (Umeå univesitet), Ingvar Karlsson (Högskolan i Skövde) och Peter Sundqvist (Mälardalens högskola). Ersättare i valberedningen: Lena Lisell (HSV), Lena Thiman (Lunds universitet) samt Mira Markovinovic (Mälmö högskola). Jean-Pierre Zune (HSK) och Lena Folkesson (Umeå universitet) valdes som ordinarie revisorer samt Louise Nilsson (Lunds universitet) och Susanne Borén Andersson (Uppsala universitet) som revisorsersättare.

AP

Parterna vid Linköpings universitet har under hösten förhandlat om ett nytt lokalt arbetstidsavtal för lärare. Förhandlingarna har genomförts under ett gott samarbetsklimat, där förståelse för parternas ställningstaganden avvägts hela tiden. Trots samförståndet i själva processen, gick det tyvärr inte längre att fortsätta förhandlingarna, säger ST:s sektionsordförande, Christer Bergman. Det finns, dock, ett gällande kollektivavtal för de anställda att falla tillbaka på, förtydligar Christer. Arbetsgivarparten vill nu gå vidare till skiljenämnd. En sådan består av tre ledamöter, en ledamot för varje part samt en neutral ordförande.

Kunskapen om värdet på våra kollektivavtal visar sig vara ganska låg. Detta bekymrar de fackliga organisationerna och fackförbunden eftersom framtagningen och utvecklingen av dessa är en central del i det fackliga arbetet, både centralt och lokalt. Avtalen reglerar löner och andra anställningsvillkor men de ekonomisk största förmånerna är tjänstepensionen och försäkringar. Kollektivavtalen anger också lägsta nivå, vilket ofta också betyder att vi, genom kollektivavtalen, lovat våra kollegor/blivande kollegor att inte köpslå om sämre arbetsvillkor. Det gör vi därför att vi vet att om vi håller ihop är vi starkare gentemot arbetsgivaren. Vi kan då få högsta priset på arbetet och samma arbetsvillkor för alla. Så enkelt är det! Läs vad ordförandena för de tre centrala organisationerna skriver om det hotade svenska kollektivavtalssystemet:

Regeringen lämnar gästande arbetstagare skyddslösa: http://www.tco.se/Templates/Page1____210.aspx?DataID=9313

I mitten på oktober organiserade de fackliga organisationerna protester mot regeringens ekonomiska politik på självständighetstorget i Kiev. 15 000 medlemmar protesterade mot den utbredda fattigdomen i Ukraina, ungdomsarbetslösheten och för anständiga löner för unga. Några veckor senare blev det återigen fackliga protester då IMF krävt att presidenten skulle lägga sitt veto mot ett lagförslag som det ukrainska parlamentet antagit om högre löner och pensioner.

unds universitet tilldelas 1 700 000 kronor för att vid tre institutioner testa en modell för genuscertifiering. Växjö universitet får 1 300 000 kronor för att strategiskt främja jämställdhet i samband med Linnéuniversitetets bildande. Och Kungliga tekniska högskolan (KTH) får 1 665 000 kronor för att utveckla en metod för att inventera kopplingen mellan kön och faktisk arbetssituation.

Regeringen har utnämnt nya ledamöter i forskningsberedningen. Forskningsberedningen har funnits sedan 1962 och har fungerat som rådgivare till regeringen i forskningspolitiska frågor. Nu breddas uppdraget till att även innebära att beredningen ska ta fram analyser och underlag.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/sb/d/11326/a/134414

I en artikel i UNT onsdagen den 14:e oktober kritiseras regeringens forskningspolitik. Det mullrar ute på lärosätena och en växande proteströrelse bland forskarna menar att samhället riskerar att gå miste om viktiga upptäckter genom politikernas klåfingrighet. Skälet är styrningen av medel mot forskning som kan ge snabb avkastning i form av nya produkter. I artikeln kommer en rad ansedda professorer till tals och ger sin bild av riskerna med nyttoaspekter på forskning. ”Det är publikfrieri och klåfingrighet” menar exempelvis Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi. Läs mer på http://www2.unt.se/avd/1,,MC=77-AV_ID=968956,00.html

JB

Tiden rusar iväg. Ute blir det bara mörkare och kallare. Snart är november här och då ses vi kanske på klassisk fackföreningsmark i Saltsjöbaden. Ombudsmötet äger visserligen inte rum på anrika hotell Saltsjöbaden, där de riktigt stora avtalen en gång slöts, men väl på kooperationens gamla fina Vår Gård. Här finns en fin konstsamling som kan begrundas enskilt eller, med fördel, tillsammans i grupp under varsam ledning av initierad guide. I det preliminära programmet, som undertecknad tjuvkikat i, finns en sådan konstvandring inlagd kl 17 under ombudsmötets första dag. Förutom denna kulturgärning är det givetvis många aktiviteter under dagen, såsom mötesförhandlingar med val till styrelse, erfarenhetsutbyte, rapport från Ukrainaresa m.m. Förbundsordförande Annette Carnhede sitter förresten ordförande under mötesförhandlingarna.

Under den andra dagen märks vid sidan av avtalsrörelsen 2010 programpunkten om lika villkorsfrågor. Då får vi träffa en mycket karismatisk transperson från Malmö. Sara Lund, eller Claes Schmidt som hon också heter, är känd för att hålla roliga, tankeväckande och mycket uppskattade föreläsningar om hur det är att vara annorlunda på arbetsplatsen och i övriga livet.

Tja, c:a 16 den 12 november ska det vara slut, för den här gången.

JB

Onsdagen den 16:e september lyfte plan från olika flygplatser i Sverige för att under eftermiddagen landa på Borispol, öster om Ukrainas huvudstad Kiev. En omtumlad avdelningsstyrelse transiterades per buss in till centrum av den myllrande, sensommarvarma tremiljonersmetropolen intill floden Djneprs breda flöde. Efter ett hjärtligt välkomnande av kamraterna vid det Ukrainska forskningsförbundet och en snabb incheckning på hotell Lybid, vidtog en effektiv transport till förbundets kansli där de mer formella överläggningarna tog sin början.

Under ett intensivt tredagars program fick vi en grundlig genomgång av forskarförbundets struktur, historia och verksamhet. Den Ukrainska nationella vetenskapsakademien har c:a 43 000 anställda som utgör rekryteringsbasen för forskningsförbundet, med knappt 39 000 medlemmar bland alla yrkeskategorier. Akademiens verksamhet bedrivs regionalt och lokalt över hela Ukraina med koncentration till de större städerna och särskilt Kiev. Fackförbundets verksamhet är därmed också spridd på regional- och lokalavdelningar. Vi orienterades också i den fackliga verksamhetens legala förutsättningar i Ukraina, i form av lagar, FN-konventioner och EU-stadgar, förutsättningar som på många punkter skiljer sig från de vi har i Sverige. En av de viktigaste verksamheterna, löneförhandlingar, bedrivs t.ex. direkt med regeringen.

Programmet innehöll även sociala och kulturella inslag. Våra värdar tog med oss till ett par restauranger där vi fick avnjuta Ukrainsk mat och dryck. Vi gjorde en guidad stadstur i Kiev och besökte det naturhistoriska muséet. En av kvällarna besökte vi Kievs vackra operahus för en balettföreställning där vi fick avnjuta en dubbelföreställning med nykoreograferade uppsättningar av Carmen och Sheherazade. Sammanfattningsvis blev Kiev-besöket intressant, givande och tankeväckande. Programmet för ombudsmötet i november innehåller en fylligare redogörelse för besöket.

JB

I höst blir det möjligt för arbetsgivaren att säga upp lokala avtal avseende lärarnas arbetstid. I det senaste centrala avtalet, RALS 2007 – 2010 omförhandlades det centrala avtalet avseende lärarnas arbetstid. Förändringarna är smärre men innebär bl.a. att de lokala avtalen kan sägas upp, med tre månaders uppsägningstid, utan att hela ALFA behöver sägas upp. Ett par andra viktiga förändringar är en ökad tonvikt på verksamhetens bästa och en större boskillnad mellan forskningskompetenta lärare och de utan forskarutbildning. Det nya centrala avtalet träder i kraft den 1:a oktober. De lokala avtalen kan alltså tidigast sägas upp den 1:a. Med stor sannolikhet kommer de flesta lokala avtal att sägas upp fr.o.m. detta datum. Det innebär ett stort ansvar för sektioner med OFR-mandat att under hösten och vintern omförhandla dessa avtal som kan träda i kraft den 1:a februari nästa år. I vår avdelning kommer en mall med förslag på struktur att distribueras till hjälp för sektionernas arbete. Vid ordförandekonferensen i våras distribuerades också ett dokument som analyserar förändringarna i det centrala avtalet. Det är mycket viktigt att sektionerna inte skriver på några nya avtal innan man varit kontakt med avdelningsstyrelsen! Vid en konferens i lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm torsdagen den 10:e september behandlades det nya arbetstidsavtalet. Representanter för hela universitets- och högskoleområdet från Fackförbundet ST, Lärarförbundet och SULF samlades där för första gången för att diskutera lärarnas arbetstid. Från ST:s sida medverkade såväl förbundsstyrelseledamöter som avdelningsstyrelse- och sektionsstyrelseledamöter. Mötet lade förhoppningsvis grunden för ett gott samarbete över förbundsgränserna ute på lärosätena i denna viktiga avtalsfråga.

I september reser avdelningsstyrelsen till huvudstaden Kiev i Ukraina för att träffa kamrater i "Ukrainska forskarförbundet". Forskarförbundet organiserar, liksom ST, alla kategorier på arbetsplatsen. En viktig skillnad är att det fr.a. är forskare medan övriga grupper är i minoritet. Nästan tvärtom mot vår avdelning alltså. En annan skillnad är att förbundet är just ett förbund med nästan lika många medlemmar som hela ST. I våras besökte kamraterna i Ukraina oss här i Sverige. Det fackliga arbetet, vår organisation och universitets- och högskolevärldens struktur presenterades för dem vid några möten i ST-huset på Sturegatan i Stockholm. Ett besök på vetenskapsrådet var mycket uppskattat. De fackliga framstegen här i Sverige, vår avdelnings och hela ST:s organisation gjorde ett starkt intryck på gästerna. Särskilt intresse visade man för kollektivavtalen, vars motsvarighet inte existerar i Ukraina. Avdelningsstyrelsen ser fram emot att kunna dela med sig mer av fackliga kunskaper vid besöket i Kiev. Självfallet finns också mycket att lära av deras fackliga arbete. I en ung demokrati som Ukraina, ännu bara på randen till den välfärd och de trygghetssystem vi har här i Sverige, är ändock vårt bidrag till dem måhända viktigare. Under resan till Ukraina kommer avdelningstyrelsen också att genomföra styrelsemötet för september.

Studiecirkel om utförsäljning av statlig verksamhet.
Under hösten kommer avdelningsstyrelsen att arrangera en studiecirkel kring utförsäljning av statlig egendom. Syftet är att väcka politisk och ideologisk debatt ute i sektionerna om privatisering av offentliga verksamheter. Huvudmaterialet blir boken Stat till salu, som ST finansierat, men innehållet i studiecirkeln kommer självfallet att inriktas mot universitets- och högskoleområdet. Inom vårt område har nyligen en statlig utredning om självständiga lärosäten remissbehandlats (SOU 2008:104). Den pläderar för nya organisationsformer med större frihet, liknande stiftelser eller bolag. Ledningen på många av landets lärosäten var positiva till utredningen. I studiecirkeln kommer bl.a. frågan om hur nya organisationsformer påverkar insyn och inflytande att beröras. Den första studiecirkeln kommer att hållas med Stockholmssektionerna och ett viktigt bisyfte är att deltagarna efter avslutad cirkel själva ska kunna fungera som cirkelledare i sina hemmasektioner. På nyåret ska studiecirkeln erbjudas övriga sektioner runt om i landet.

Angående lärarutbildningarna:
Ansvaret för lärarutbildningen har förts över från högskole- och forkningsministern till utbildnings- och skolminister Jan Björklund

http://www.skolporten.com/v_puff.aspx?id=112462

Adjunkter sägs upp på Malmö högskola:

http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article548046/quotAdjunkter-istrykklassquot.html

Hälften av arbetsgivarna ratar sjukskrivna och långtidsarbetslösa. Utsorteringen i arbetslivet har skapat en permanent utslagning och arbetsgivarens negativa attityder har inte ändrats sedan 2005.
Det visar siffror som Statistiska centralbyrån (SCB) låtit ta fram för TCO:s räkning.

Läs mer

I veckan presenterade Fackförbundet ST, SFS och TCO en ny rapport med titeln "Hur förbättras forskarutbildningen? Professorer ger förslag".

Professorernas förslag visar bland annat att diskussionerna om svensk forskarutbildning är intensiv.

Flera av förslagen tyder på att handledarna mer än en gång reflekterat över såväl utbildningens innehåll som syfte. Eftersom våra organisationer både intresserar sig för och driver frågor rörande forskarstuderande vill vi med denna rapport öka kunskapen om hur landets professorer ser på utvecklingen av den svenska forskarutbildningen.

Läs mer

Statsminister Fredrik Reinfeldt har utsett en ny utbildnings- och forskningsminister efter Lars Leijonborg som ju avgick tidigare i veckan. Tobias Krantz heter den nye ministern och ST:s förbundsordförande Annette Carnhede kommenterar utnämningen med att lyfta tre områden som hon anser vara centrala för honom att arbeta med.

Läs mer

Lärarutbildningen som har tappat sökande under många år ökar nu antalet förstahandssökande med nästan 30 procent. Arkitektutbildningen ökar ännu mer, 47 procent. Det visar nya siffror från Högskoleverket.

Läs mer

Nu är det klart vilka som blir de första yrkeshögskoleutbildningarna, som startar under hösten 2009. Intresset för att starta yrkeshögskoleutbildning har varit mycket stort. Av 404 ansökningar har 89 prioriterats. Det motsvarar knappt 2400 studieplatser.

Läs mer