ST inom migrationsområdet

2009-05-23

Vi har kompensation för nationaldagen

I § 13 i förhandlingsprotokollet för det centrala löne- och förmånsavtalet (RALS 2007-2010) står att lokala parter ska träffa överenskommelse om kompensation för de fall nationaldagen infaller på en lördag eller söndag. Så sker ju i år och många frågar hur det blir för vår del. Svaret blir att vi inom Migrationsverket redan är kompenserade för detta i vårt lokala kollektivavtal om arbetstid (ATA).

Enligt ATA är vi lediga på klämdagar utan att behöva arbeta in det. Inom många andra områden, såväl på statliga som kommunala och privata, är man inte det utan måste antingen arbeta på de dagarna eller arbeta in dem på ena eller andra sättet.

I och med att vi är lediga på klämdagar jämnar ledigheten med anledning av nationaldagen ut sig jämfört med ledigheten på annandag pingst. Sett över tid infaller nationaldagen i genomsnitt en gång av sju på var och en av veckodagarna, dvs. två gånger av sju på en lördag eller söndag. I gengäld infaller nationaldagen två gånger av sju på en tisdag eller torsdag och då är vi lediga även på måndagen respektive fredagen.

Nationaldagen blev helgdag 2005 (lagändringen gjordes 2004 men första nationaldagen som var helgdag inföll 6 juni 2005), och inföll då på en måndag vilket ju inte innebar någon skillnad. Året därpå inföll den på en tisdag och det året var vi lediga även på måndagen. Sedan dess har 6 juni infallit på en onsdag och en fredag. Till dags dato ligger vi alltså på en dag plus (om man varit med från början vill säga). Det jämnar ut sig i år.

2009-05-02

Skrivelse från personalen på förvaren i Göteborg

De senaste dagarna har det skrivits mycket i medierna om förvarsverksamheten i Kållered utanför Göteborg, bland annat i Göteborgsposten, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Artiklarna har till stor del handlat om det faktum att ett flertal avvikningar skett från förvarsenheternas lokaler. Vi som skriver detta arbetar på Förvarsenhet 1 och 2 i Kållered och syftet med denna skrivelse är att informera om vad förvarsverksamheten går ut på och hur vi arbetar. Vi vill börja med att säga att vi uppskattar det stöd GD och ledningen inom Migrationsverket visat oss. Denna skrivelse riktar sig till våra kollegor på andra enheter inom Migrationsverket eftersom många av våra kollegor runt om i landet har en del frågor kring förvarsverksamheten.

Utgångspunkten för förvarsverksamheten är att den ska bedrivas så ”mottagningsliknande” som möjligt inom en ”låst ram”. Syftet är alltså att den tvångsåtgärd som förvarstagande innebär, inte ska vara mer integritetsinkräktande än nödvändigt. Detta innebär exempelvis att de personer som tas i förvar har tillgång till telefon och Internet, och att de kan röra sig ”fritt” inne i förvarslokalerna. Vi vill i detta sammanhang också lyfta fram att de som vistas på förvarsenheterna inte är kriminella människor, utan människor som väntar på att ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas, alternativt har fått beslut om förvar då sannolika skäl för avvisning eller utvisning föreligger. När någon avviker från förvarsenheterna finns det med andra ord inget ”samhällsskydd” att ha i beaktande.

Säkerheten prioriteras högt på förvarsenheterna. All personal använder mobila larmenheter och vi har ett grundskalskydd i form av bland annat säkerhetsklassade och larmade fönster. Dörrar låses och låses upp med hjälp av kort och nycklar och vi har en avgränsad ”utegård” anpassad till enklare utomhusaktiviteter.

Personalen som arbetar på förvarsenheterna har hög utbildning och agerar i det dagliga arbetet som professionella tjänstemän där dialog, respekt och värdighet är viktiga ledord. Förvarsverksamheten bedrivs inte som ett häkte med väktarpersonal. Vi arbetar utifrån ett så kallat ”dynamiskt säkerhetstänkande” vilket innebär att vi har en bra kontakt med de förvarstagna genom att vi sätter den enskilde individen i centrum och möter människor med värdighet och respekt. Detta förhållningssätt innebär att vi ofta på ett tidigt stadium kan förebygga incidenter. Vi menar också att vårt sätt att arbeta har inneburit att ingen av oss i personalen hittills drabbats fysiskt i de fall avvikningar skett.

Sedan flera månader tillbaka har sammansättningen av de ärenden vi har på förvarsenheterna förändrats. Den stora majoriteten har under denna period varit polisärenden och många gånger har förvarstiderna varit långa. Många av de förvarstagna kommer från oroliga och krigsdrabbade länder, såsom Irak och Afghanistan, och befinner sig i en mycket pressad livssituation. Många bär med sig traumatiska upplevelser från sina hemländer och det finns en desperation som vi tror kan vara en starkt bidragande orsak till många av de avvikningar som skett på senare tid från förvarsenheterna.

Personalen på Förvarsenhet 1 och 2 i Kållered

2009-05-01

Försök med lönesättande samtal för ST-medlemmar

Migrationsverket och ST har skrivit under en överenskommelse som innebär att samtliga ST–medlemmar ska kunna välja om de vill ha traditionell förhandling eller lönesättande samtal. Sedan tidigare finns det ett lokalt avtal som reglerar att utrymmet för ST-kollektivet är lägst 7,6 procent och att de nya lönerna ska gälla from den 1 juni 2009.

Vad innebär de olika förhandlingsmodellerna?
Alla medlemmar ska ha ett lönesamtal (s.k. bedömningssamtal) oavsett vilken förhandlingsmodell man väljer. Vid lönesamtalen används mallen för ”Bedömning av prestation och resultat” som finns på Verksnätet, Personal, mallar och blanketter.

Traditionell förhandling innebär att erfarna fackliga förhandlare förhandlar din lön. Lönesättande samtal innebär att medarbetarens lön bestäms direkt i samtal mellan medarbetare och chef i stället för efter förhandlingar mellan arbetsgivaren och facket.

ST erbjuder för närvarande alla medlemmar informationsmöten om skillnaden mellan lönesättande samtal och traditionell förhandling. Efter dessa möten meddelar medlemmen sin chef vilken förhandlingsmodell man valt. De medlemmar som väljer den traditionella modellen fyller i löneenkäten och lämnar till sitt arbetsplatsombud eller till någon ledamot i sektionsstyrelsen. Därefter förhandlas era löner av facket som vanligt. De medlemmar som istället väljer lönesättande samtal bokar tid för ett sådant med sin chef.

Valet av förhandlingsmodell är helt frivilligt. Du själv bestämmer vilken modell du väljer och du behöver inte motivera ditt val för någon.

Tidsplan
De lönesättande samtalen ska vara klara vecka 23. Den traditionella förhandlingen startar vecka 24 och beräknas vara avslutad vecka 28. När den traditionella förhandlingen är avslutad fortsätter förhandlingar för de som eventuellt förklarat sig oeniga med arbetsgivaren i de lönesättande samtalen.

Förberedelser
På Verksnätet hittar du:

- Information om verkets löner (under personal/statistik)
- Information om verkets lönekriterier (personalhandboken)
- Mallen för "Bedömning av prestation och resultat" (personal, mallar och blanketter)
- Protokoll från förhandling i lokal lönenämnd rörande Migrationsverket (personal/kollektivavtal/centrala kollektivavtal)
- Bilaga till protokoll från förhandling i lokal lönenämnd rörande Migrationsverket (personal/kollektivavtal/centrala kollektivavtal)

Länkar till mer material:

PowerPoint-material om skillnaden mellan traditionell förhandling och lönesättande samtal

Löneenkät

Råd & tips

- Gå på STs informationsmöten innan du gör ditt val.
- Väljer du traditionell förhandling: fyll i löneenkäten och skicka till ditt arbetsplatsombud/sektionsstyrelsen
- Oavsett modell se till att du är väl förberedd innan du går till ditt lönesamtal.