Uppskattningsvis är det 54 000 personer som under 2010 kommer att beröras. Redan 1 januari 2010 beräknas cirka 16 000 personer bli berörda, varav 14 000 med förlängd sjukpenning och cirka 2 000 personer med tidsbegränsad sjukersättning.

En ny rehabiliteringskedja infördes redan den 1 juli 2008, med fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan vid 90 respektive 180 dagar och en ettårs gräns för sjukpenning och förlängd sjukpenning på 550 dagar. Den tidsbegränsade sjuk- och aktivitetsersättningen har avskaffas successivt och fasas ut under de kommande två åren.

Förutsättningen för att man ska ha rätt till sjukpenning är att man har en sjukdom, och att denna sätter ned arbetsförmågan i förhållande till det egna arbetet eller andra arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Att man har en sjukdom är alltså i sig ingen förutsättning för att ha rätt till sjukpenning.

Försäkringskassan beslutar om rätten till sjukpenning utifrån det medicinska underlaget som utfärdats av behandlande läkare. Det är alltså viktigt att det medicinska intyg som ligger till grund för Försäkringskassans bedömning tydligt beskriver hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Under den period som medlemmen är sjuk kommer förmågan att arbeta att prövas regelbundet. Hållpunkterna för olika prövningsåtgärder, skyldigheter och rättigheter kallas för rehabiliteringskedjan. Syftet med denna är att redan tidigt i sjukfallet fokusera på återgång i arbete.

Individen har fått ett större ansvar för att rehabiliteringen kommer igång. Som ett led i detta måste medlemmen själv hålla fortlöpande kontakt med arbetsgivaren, Försäkringskassan och ST. I förekommande fall även med Arbetsförmedlingen och företagshälsovården.

Dag 1 – 90 har medlemmen rätt till sjukpenning om han eller hon inte klarar av sitt vanliga jobb.

Dag 91 – 180 har medlemmen rätt till sjukpenning om inget arbete alls kan utföras hos arbetsgivaren.

Dag 181 – 365 har medlemmen rätt till sjukpenning endast om inget arbete kan utföras på hela den reguljära arbetsmarknaden. Om allt tyder på att medlemmen kommer att kunna gå tillbaka till ett jobb hos sin ordinarie arbetsgivare senast dag 365 från insjuknandet, kan medlemmen i vissa fall ha rätt till sjukpenning fram till dess.

Från och med dag 366 upphör rätten till sjukpenning. Medlemmen kan i vissa fall ansöka om förlängd sjukpenning (75 procent) i som längst 550 dagar. Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fortsatt sjukpenning (80 procent), som inte är tidsbegränsad.

Om medlemmen mellan två sjukperioder har arbetat en kortare period än 90 dagar läggs sjukperioderna ihop och således fortsätter även den påbörjade rehabiliteringskedjan. Har medlemmen varit frisk i 90 dagar sedan senaste sjukskrivningsperiod, börjar det en ny period och han eller hon bedöms från dag 1 igen. Sjukpenning utbetalas i maximalt 364 dagar, och under en ramtid av 450 dagar.

Att tänka på: Var med i a-kassan!

• Vid en lång sjukskrivning är det viktigt att vara med i a-kassan. Om man från dag 181 bedöms ha arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden dras sjukpenningen in och man måste då söka jobb med a-kassa. Att notera är att den aktivitetsersättning man får i det arbetsmarknadspolitiska introduktionsprogrammet baseras på den a-kasseersättning man har rätt till.

Dag 1-90

Under dag 1 – 90 bedömer Försäkringskassan endast arbetsförmågan i förhållande till det ordinarie arbetet eller andra tänkbara tillfälliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen.

Om Försäkringskassan begär det är medlemmen skyldig att lämna in ett utlåtande från arbetsgivaren. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara medlemmens arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter eventuella rehabiliteringsinsatser. Om medlemmen inte lämnar in detta utlåtande kan sjukpenningen dras in eller sättas ned. Detta ska inte ske om den anställde gjort vad som rimligen kan begäras, men ändå inte fått något utlåtande från arbetsgivaren (jfr förarbetena till lagen).

Vad kan ST göra

• ST bör vara med att påverka utformandet av arbetsgivarens utlåtande och uppgifter i övrigt till Försäkringskassans rehabiliteringsutredning och bevaka att medlemmens synpunkter kommer fram. Beakta att STs representant endast är rådgivande, det är arbetsgivarens uppgift och ansvar att tillse att utlåtandet är korrekt.

• ST kan trycka på att företagshälsovårdens hela kompetens (medicinsk, psykosocial teknisk och ergonomisk) används vid bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov och arbetsanpassning.

• ST bör tillse att arbetsgivarens rehabiliteringsarbete påbörjas inom tre veckor efter medlemmens insjuknande, i de fall där det står klart att frånvaron inte kommer bli kortvarig. Här bör det lokala facket ha etablerat kontakt med medlemmen och berörd arbetsgivarrepresentant för att börja utreda och eventuellt vidta åtgärder för arbetsanpassning och eventuella möjligheter att utföra annat arbete hos arbetsgivaren om sjukskrivningen blir längre än 90 dagar.

Dag 91-180

Under dag 91-180 ska arbetsförmågan även prövas mot andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Detta kallas för en omplaceringsutredning.

Vad kan ST göra!

• STs uppgift blir att se till att arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan mot hela sin verksamhet och inte enbart den organisatoriska del som medlemmen hittills tillhört.

• ST ska, tillsammans med medlemmen, vara aktiv i frågan om eventuella omplacerings- och rehabiliteringsåtgärder. Förslag på lösningar från ST kan innebära förändringar av organisation, införskaffande av hjälpmedel, anpassa arbetsuppgifter och andra insatser med utgångspunkt i arbetsmiljölagen.

• STs uppgift blir att hjälpa medlemmen att komma fram till rätt beslut ifråga om de omplaceringsmöjligheter som finns att tillgå.
  
  

Tjänstledighet för att pröva annat arbete

Medlemmen har rätt till tjänstledighet från sitt vanliga arbete för att pröva annat arbete om han/hon har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete eller till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Ett villkor för tjänstledigheten är att medlemmen har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden. Man har rätt att vara ledig i samma omfattning som den anställning man provar. Ledigheten får tillsammans med den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet uppgå till högst tolv månader. Nytt är även att man har rätt att söka nytt arbete med bibehållen sjukpenning under dag 91 till dag 180.

Om en medlem vill utnyttja rätten till ledighet ska han eller hon anmäla det till sin arbetsgivare senast två veckor före ledighetens början och även ange under hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Vill medlemmen avbryta sin ledighet ska han eller hon underrätta arbetsgivaren snarast. Om ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad.

Om medlemmen har för avsikt att återgå i arbete hos arbetsgivaren efter ledighetens slut ska han eller hon underrätta arbetsgivaren om det senast en månad före ledighetens slut.

Vad kan ST göra

• Det är viktigt att se till att medlemmen är informerad om alla regler som gäller för att prova annat arbete. Inte minst gäller det reglerna om skyldigheten att underrätta arbetsgivaren om att man vill avbryta ledigheten eller att man ska återgå efter ledigheten. Medlemmen riskerar annars att förlora sin rätt till både lön och sjukpenning under en period.

Dag 181-365

Dag 181 ska Försäkringskassan göra en bedömning av om den sjukskrivne har förmåga att försörja sig själv genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta innebär att arbetsförmågan ska mätas mot andra typer av arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Om den sjukskriven bedöms klara ett arbete, dras sjukpenningen in och personen hänvisas till arbetsförmedlingen för att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Bostadsort och utbildning är inte relevant i bedömningen av arbetsförmågan mot hela den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenningen dras in om man trots sin sjukdom bedöms ha en arbetsförmåga. Om sjukpenning dras in kan medlemmen inte vänta på att Försäkringskassan ska ompröva sitt beslut eller att arbetsgivaren hör av sig, utan måste gå till arbetet för att inte riskera anställning och inkomst.

Särskilda skäl för att få sjukpenning efter dag 181

Om det finns särskilda skäl kan man få sjukpenning mellan dag 181 och 365 även om man har en arbetsförmåga i annat arbete. Förutsättningen är att det finns en stor sannolikhet för att man kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren i samma omfattning om tidigare inom 365 dagar i sjukperioden, och att denna bedömning är välgrundad. Sådana omständigheter kan ttill exempel vara:

• Det finns en tydlig plan för återgång i arbete senast dag 366

• Det pågår en rehabiliteringsåtgärd som förväntas leda till återgång i arbetet inom dessa tolv månader

• Den sjukskrivne genomgått eller väntar på en operation som väntas kunna medföra återgång till det ordinarie arbetet inom den aktuella tidsperioden.

I vissa fall kan det vara oskäligt att personen ska mätas mot den hela arbetsmarknaden redan efter sex månaders sjukskrivning. Det gäller om han eller hon:

• Har en arbetsförmåga som bedöms försämras successivt

• Har en allvarlig sjukdom, men periodvis får en ökad arbetsförmåga

• Får medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarligt sjukdom eller om arbetsförmågan tillfälligt är nedsatt som en följd av en sådan behandling.

Så kan också vara fallet om medlemmen till följd av en olycka eller sjukdom drabbas av funktionshinder med betydande konsekvenser för arbetsförmågan och där rehabiliteringen kan ta lång tid t ex vid stroke, förlamningar, vissa progressiva sjukdomar, brännskador eller förlust av kroppsdel eller andra omfattande funktionshinder

Vad kan ST göra

• Om arbetsgivaren påstår att rehabiliteringsskyldigheten är uppfylld och medlemmen trots detta in kan utföra något arbete av någon betydelse och därmed hotar med uppsägning ska ST agera som vid vanliga fall av uppsägning. Det blir en sedvanlig tvist om huruvida det föreligger saklig grund för uppsägning. Förhoppningsvis ska denna situation inte inträda om ST har kunnat agera i enlighet med ovanstående råd.

• Om arbetsgivaren kräver att den anställde ska återgå i arbete eftersom han/hon inte längre är sjukskriven så behöver ST förklara för medlemmen att frånvaro kan betraktas som arbetsvägran. Vid behov kan ST erbjuda att följa med på första arbetsdagen. I vissa särskilda fall kan ST lägga tolkningsföreträde (hör efter med förbundet om detta blir aktuellt)

• Om arbetsgivaren inte gör någonting alls eller beviljar ledighet utan lön måste ST uppmana medlemmen att kontakta arbetsförmedling och a-kassa. I annat fall riskerar medlemmen att stå utan försörjning.

Dag 366-914

Då sjukfallet har varat i 365 dagar upphör sjukpenningen. Den som då är fortsatt sjuk och vars arbetsförmåga inte bedöms räcka för att klara något arbete på den reguljära arbetsmarknaden kan göra en skriftlig ansökan om att få förlängd sjukpenning. Ersättningen är 75 procent av SGI och ersättningen betalas ut maximalt i 550 dagar.

Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om att få fortsatt sjukpenning även efter dag 366. Ersättningen är 80 procent av SGI.

Det finns ytterligare fall där förlängd sjukpenning kan betalas ut (hör efter med Försäkringskassan eller förbundet).

De som från och med den 1 januari 2010 inte längre har rätt till förlängd sjukpenning, eller har en tidsbegränsad sjukersättning som tar slut, har under hösten fått ett brev från Försäkringskassan med information om vad som händer när sjukpenningen tar slut.

Denna grupp har rätt att delta i ett tre månaders långt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram i arbetsförmedlingens regi. Den som deltar i programmet har rätt till aktivitetsstöd, vilket normalt ska motsvara den ersättning man rätt till från a-kassan.

Den som deltar i programmet får en ersättning under en period på tre månader (för den som haft sjukersättning) respektive 87 dagar (för den som haft sjukpenning och förlängd sjukersättning).

Den som på grund av sjukdom fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden kan efter introduktionsprogrammet åter få sjukpenning och börjar då om från början i rehabiliteringskedjan.

Dag 915 –
Arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram med aktivitetsstöd

Det arbetsmarknadspolitiska introduktionsprogrammet som erbjuds från och med 1 januari 2010 är en arbetslivsintroduktion som utgörs av vägledande och utredande samtal med individuellt anpassade aktiviteter. Arbetslivsintroduktionen ska resultera i en handlingsplan som ska leda vidare till jobb utifrån de personliga förutsättningarna.

Om individen blir sjuk i mer än en månad under programmet kommer denna att bli utskriven ur programmet och förlora sin aktivitetsersättning. Vid kortare sjukfrånvaro får individen stå kvar och behåller sin aktivitetsersättning.

Den som på grund av sjukdom fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden kan efter programtiden åter få sjukpenning och börjar då om från början i rehabiliteringskedjan.

Vad kan ST göra!

Förhandla om tjänstledighet för att delta i programmet!

Den som ska delta i programmet kan behöva tjänstledigt från sin ordinarie tjänst.

• Det lokala facket hänvisas till att se efter i de lokala avtalen vilka regler som gäller för tjänstledighet utan lön. Möjligheten finns att teckna lokala kollektivavtal om tjänstledighet. Undersök den möjligheten redan i ett tidigt stadium, innan tjänstledighet blir aktuell för någon enskild medlem. I övrigt hänvisas till förbundet för ytterligare information och utredning.

• Om arbetsgivaren nekar medlemmar tjänstledighet för att delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet ska ST begära förhandling. Om arbetsgivaren kvarstår i sin uppfattning att inte bevilja tjänstledighet, begär ajournering kontakta förbundet för vidare information.

Den som nekas tjänstledighet måste återgå till arbetet och utföra anvisat arbete annars föreligger risk för arbetsvägran vilket kan medföra uppsägning, trots att den grundläggande omständigheten är sjukdom.

Vad kan ST göra

• Tillse att tjänstledighet beviljas för deltagande i introduktionsprogrammet. Om inte begär förhandling.

• Se över, tillsammans med arbetsgivaren, hur många medlemmar som berörs av bortre tidsgränser i rehabiliteringskedjan och som kan vara på väg tillbaka. Utarbeta tillsammans med arbetsgivaren rutiner för detta.

• Den som nekas tjänstledighet, trots erbjudande om att delta i det arbetsmarknadspolitiska programmet, bör återgå till arbetsplatsen från och med den dagen sjukpenning eller tidsbegränsad sjukpenning upphört och kan då behöva ett aktivt stöd från ST för att orka eller våga.

• Arbeta fram, tillsammans med arbetsgivaren, rutiner för hur medlemmar som skall återintroduceras i arbetslivet ska hanteras. Kan med fördel ske i samverkansgrupper/skyddskommittéer.

• Tala med medlemmar som är på väg tillbaka. Vad behöver de för stöd för att kunna orka tillbaka till arbetsplatsen?

• Inom ramen för de rutiner som, tillsammans med arbetsgivaren ska arbetas fram, tänk på att titta på de behov som kan finnas i fråga om ergonomi, flexibel arbetstid och alternativa sätt att utföra arbetet. Se över omplaceringsmöjligheterna.

• Undersök möjligheten att teckna lokalt kollektivavtal om rätten till tjänstledighet och hur den skall utformas.

• Ge individanpassat stöd efter behov och efterfrågan. Hör efter vad medlemmen har för önskemål och hur han/hon själv ser på sin situation och sina möjligheter.

Innehållsansvarig: Maria Olwæus Förhandlingsenheten