0-avtal

Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar - även kallat sifferlöst avtal.

A

Ajournera
Tillfälligt uppehåll i förhandlingar för exempelvis enskilda överläggningar.

ALFA
Allmänt löne- och förmånsavtal på Arbetsgivareverkets område, inkluderar universitet och högskolor.

ALMEGA
Ett av STs största avtalsområden. Här finns många av de statliga bolagen. Almega är delat i branscher. Inom vissa är det ST som träffar branschavtal. Inom andra är det SIF eller HTF som träffar avtal. Ett branschavtal är ett avtal som tecknas för en hel bransch Det lokala facket och arbetsgivaren tecknar därutöver ett lokalt avtal för enskilda arbetsplatser.

Arbetsgivarorganisation
STs huvudmotpart på den statliga sidan heter Arbetsgivarverket, förkortas AgV. ST förhandlar även med Almega på bolagssidan.

Arbetstid
Om så kallad verksamhetsanpassad arbetstid aktualiseras, exempelvis en kvällsöppen arbetsförmedling, att arbetstiden förkortas eller att regler införs om inflytande över den egna arbetstiden kräver ST att detta regleras i lokala kollektivavtal. Även reglerna kring distansarbete ska regleras i kollektivavtal.

Arbetsvärdering´
Sätt att beskriva olika moment och krav på arbetet och värdera detta systematiskt och rättvist. Det finns ännu inget system som accepteras av alla, men olika försöksmodeller prövas.

AVA
Affärsverksavtalet, för statliga verk.

Avtal
Är aldrig så bra som när det just skrivit på, och aldrig så dåligt som när det just ska löpa ut!

Avtalskrav
Inför lönerörelsen överlämnas krav eller yrkanden till motparten. Det kan gälla löneökningar, förändrade arbetstider, semesterbestämmelser, med mera.

Avtalsperiod
Är längden på det avtal som tecknas. Varierar vanligen mellan ett och tre år, beroende på konjunkturer och arbetsmarknadsläge.

Avtalsrörelse
Förhandling om löner och anställningsförhållanden. Börjar när föregående avtalsperiod håller på att löpa ut.

Arbetsfred
Avtalet är undertecknat och fredsplikt råder dvs. ingen får varsla eller utlösa konfliktåtgärder.

Arbetsgivarverket
Arbetsgivarverket, AgV, är en arbetsgivarorganisation för statliga myndigheter och affärsverk. AgV tecknar centrala avtal med de tre huvudorganisationerna OFR/S,P,O, SACO-S och SEKO.

Avtalslöst tillstånd
Uppkommer då kollektivavtal upphör att gälla, antingen genom uppsägning eller genom att tidsbegränsade avtal löper ut och prolongeringsavtal inte tecknas.

B

Bonus
Särskilt tillägg till person eller grupp som ersättning för utförd prestation. Fördelas ibland på ett i förväg bestämt sätt och kan ingå i personliga avtal. Numera ett fult ord, på grund av en hoper giriga direktörer?

Bruttolön
Lön före skatt.

Bud
Numera kallas det det för bud oavsett om förhandlingsförslaget kommer arbetsgivaren eller facket. Tidigare kallades den fackliga motsvarigheten för yrkande.

C

Centralt avtal
Rikstäckande avtal mellan centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, som gäller för alla företag/verk anslutna till denna arbetsgivarorganisation.

Central förhandling
Förhandling som förs mellan STs huvudorganisation Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) och AgV. För statliga bolag förhandlar ST med ett antal branscher inom Almega.

F

Fredsplikt
När avtalet är undertecknat råder fredsplikt.

G

Generell löneökning
Bestämd löneökning som oavsett arbetsprestation utgår till alla som omfattas av ett avtal.

H

Huvudavtal

Avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som reglerar spelreglerna vid förhandling, procedurfrågor kring konflikter, vem eller vilka som är parter, med mera.

Huvudorganisationer
På statens område finns tre stycken, OFR, SACO-S,P,O och Seko. ST är medlem i OFR.

Hängavtal
Avtal som hämtar sitt innehåll från ett redan träffat kollektivavtal och som sluts med arbetsgivare som inte är med i en arbetsgivarorganisation.

I

Individgaranti
Garanterad minsta löneökning för den enskilde arbetstagaren.

Individuell lön
Individen, inte tjänsten lönesätts. Gäller i princip inom statsförvaltningen från 1998. Lönen bestäms för varje enskild anställd med hänsyn till arbetsuppgifter, kunskap och hur arbetet utförs.

K

Kollektivavtal
Ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation. Avtal kan gälla såväl löner som andra arbetsvillkor och är bindande för avtalsperioden.

Konfliktvarsel
Måste enligt spelreglerna läggas för att varna motparten innan en stridsåtgärd utlöses.

Konfliktåtgärder
Tillåtna konfliktåtgärder för den statliga sektorn är: strejk, lock out, nyanställningsblockad, övertidsblockad

L

Lock out
Arbetsgivaren utestänger de anställda från arbetet. Arbetsgarna får alltså ingen lön.

Lokal fördelning/pott
De pengar som fördelas i lokala förhandlingar, exempelvis mellan en ST-avdelning och en myndighet.

Lokal lönebildning
Innebär att löneformer, lönesystem och lönesättning sker ute på myndigheten, inte på central nivå.

Låglönesatsning
Löneökningar till personer eller grupper med låga löner, oberoende prestation.

Löneavtal
Betstår av ett ramavtal, med eventuella avtal för sektorer eller branscher och regler för lokala avtal, se även RALS.

Lönebild
En bild över löneläget kallas lönebild. Det är i första hand statistik, men kan också vara andra beskrivningar av till exempel lönenivåer, löneskillnader eller löneökningar. Lönebilden beskriver lönestrukturen (se nedan).

Lönebildning
Lönebildning är de beslut som fattas och det arbete som görs kring löner. Parterna har genom förhandlingsrätten ett starkt inflytande på lönebildningen men även andra aktörer anger förutsättningar och påverkar som t.ex. regering, riksbank och prognosinstitut.

Lönedifferentiering
Olika lön till anställda beroende på kompetens, prestation och kvalitet på arbetsinsatsen.

Lönediskriminering
Se osaklig löneskillnad.

Löneglidning
När lönen höjs mer än vad avtalet innehåller.

Lönekostnad
Löner plus sociala avgifter på i dagsläget 30 procent av lönen. Kallas också för arbetskraftskostnad.

Lönenämnd
Ett organ som kan avgöra tvister som inte klaras av i förhandlingarna. I nämnden sitter normalt tre representanter för båda parterna samt en opartisk ordförande.

Lönerevision
Lokala löneförhandlingar, genomgång, översyn och utvärdering av lönesättningen i ett företag, verk eller myndighet.

Lönsamtal
Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra/bättre jobb och därmed förbättra lönen. Lönerna förhandlas och fastställs sedan i ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och det lokala ST-facket.

Lönestatistik
Att i efterhand följa upp lönelägen och löneutveckling för bestämda grupper eller enskilda, endera lokalt eller på riksnivå.

Lönesättningssamtal
Ett samtal där chef och anställd tillsammans kommer överens om lönen, uttryckt i kronor och ören. Överenskommelsen fastställs sedan i de kollektivavtalsförhandlingar som förs mellan arbetsgivaren och det lokala ST-facket.

Lönesättning
Lönesättning är att bestämma lönens storlek, det vill säga själva genomförandet och beslutet om vilka löner som ska betalas ut. Det är vid lönesättningen man bestämmer hur stor lön den enskilda individen eller grupper av individer får.

Lönestruktur
Struktur betyder uppbyggnad. Lönestrukturen är lönerna och dess inbördes förhållande till varandra. För att visa lönestrukturen krävs ett system för att beskriva dem, till exempel BESTA (tidigare TNS) eller annan klassificering. Lönestrukturen är innehållet i en lönebild.

Löneutveckling, likvärdig
Kräver ST ofta. Det innebär en löneutveckling som är likvärdig den inom den konkurrensutsatta arbetsmarknaden, det vill säga den privata industrin.

Löneväxling
När arbetstagaren byter en del av sin lön mot någon skattefri eller skattepliktig förmån. Man kan t.ex. växla lön till pension.

M

Medling
Kan parterna inte komma överens om ett nytt kollektivavtal och parterna har rätt att konflikta kan den ena eller båda parterna gemensamt begära hjälp av medlare. Medlarnas uppgift är att föröka få parterna att träffa avtal utan att vidta konfliktåtgärder.

Medlingsinstitutet
Medlingsinstitutet MI är en statlig myndighet med ansvar för medling i arbetstvister och med uppdrag att verka för en väl fungerande lönebildning.

Medarbetaravtal
Gemensamt avtal för tjänstemän och arbetare.

Medlare/medling
Kallas in om parterna är oeniga och det inte går att komma längre i förhandlingarna.

Minimilön
Den lägsta lön som arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal får betala ut.

N

Nattmangling

Märkligt och irrationellt utnötningsbeteende som dock har en given plats i alla avtalsrörelsers slutskeden.

Neutralite
tArbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för strejk, lockout eller lovlig blockad. Den som inte deltar i konflikten ska fullgöra sina vanliga åligganden.

Nyanställningsblockad
Innebär att anställning inte får tillträdas sedan blockaden trätt ikraft.

O

OB-tillägg
Extra tillägg för obekväm arbetstid nätter och helger.

OFR
Offentliganställdas Förhandlingsråd, en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den offentliga sektorn, med tretton medlemförbund som tillsammans representerar 613.000 medlemmar anställda i kommuner, landsting och stat.

Omställningsavtal
Kollektivavtal om insatser och åtgärder för anställda som berörs av personalneddragningar.

Osakliga löneskillnader
Diskriminerande skillnader i lön- och anställningsvillkor mellan män och kvinnor som utför ett arbete som är lika eller likartat. Enligt lag- och avtal är osakliga löneskillnader förbjudna.

P

Prolongeringsavtal
Tillfälligt avtal om förlängning av kollektivavtal.

Pott
Fastställt förhandlingsutrymme för en myndighet eller del av myndighet för varje avtalsperiod. Begreppet förekommer endast i liten omfattning eftersom lönesättnings är individuell.

Premielön
Äldre löneform som bestod av en fast och en rörlig lönedel, ofta kopplad till någon form av ackord.

Prestationslön
Löneform där en del av lönen varierar med avseende på utförd prestation. Liknar resultatlön, men finns vanligtvis på individnivå.

R

RALS
Ett ramavtal om löner för statligt anställda.

Reallöneökning
Löneökningar minus inflation

Resultatlön
Rörlig lönedel som varierar efter resultatet, ofta för en lokal grupp eller enhet.

Retroaktivitet
Avtalet tillämpas bakåt i tiden.

S

Samarbetsavtalet
Ett avtal mellan Arbetsgivarverket och de statliga huvudorganisationerna.

Samarbetsavtalet syftar till att stärka förhandlingsprocesser och till att fredliga avtalsförhandlingar ska kunna föras. Avtalet har också till syfte att genom samarbetsrådet utveckla lönebildningen under avtalsperioden. Under tiden samarbetsavtalet gäller kan inte Medlingsinstitutet ingripa på det statliga området.

Samarbetskommittén
Samarbetskommittén består av opartisk ordförande och vice ordförande, tre representanter från facket samt tre representanter från arbetsgivarsidan. Det är samarbetskommittén som utser medlare om parterna inte kommer överens vid förhandlingarna.

Samarbetsrådet
Samarbetsrådet består av åtta ledamöter från den fackliga sidan och åtta ledamöter från arbetsgivarsidan. Samarbetsrådets primära uppgift är att utveckla tillämpningen av ramavtalet RALS under avtalsperioden.

Sifferlöst avtal
Kollektivavtal utan centralt fastställda löneökningar ? även kallat 0-avtal.

Skyddsarbete
Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Skyddsarbete innebär arbete som fordras för avveckling av verksamhet på ett tekniskt försvarligt sätt eller för att förebygga fara för människor eller skada på egendom.

Strandning
När förhandlarna inte längre förmår komma vidare och begär hjälp av medlare eller när medlarna konstaterar att förhandlingar inte är meningsfulla.

Stupstock
Tvingande regel om lokala fack och arbetsgivare inte kommer överens.

Sympatiåtgärder
Konfliktåtgärder som vidtas för att stödja annan som har vidtagit en lovlig konflikt. Statligt anställda får vidta sympatiåtgärder till förmån för andra offentligt anställda, men inte för övriga.

T

Tarifflön
Avtalad minsta löneutveckling under att antal år, motsvarar de tidigare statliga befordringsgångarna.

Tillsvidareanställning
Hette tidigare fast anställning.

Trevare
Försiktig informell förhandlingsinvit, kan också kallas sondering.

U

Uppgörelse
De som förhandlat är överens, skakar hand och skriver på avtalet!

Utrymme
Exempelvis det utrymme för lönehöjningar som i utgångsläget aldrig finns enligt arbetsgivarna.

V

Varsel
Förhandsbesked om konflikt. Ska lämnas till motpart och till Medlingsinstitutet sju arbetsdagar i förväg.

Vild strejk
Strejk trots att avtalet är undertecknat och arbetsfred råder. Den som deltar i en vild strejk kan dömas till skadestånd eller böter av Arbetsdomstolen.

Ö

Övertidsblockad
Förbud för arbetstagare att arbeta mer än den ordinarie arbetstid de är anställda för. Ej heller deltidsarbetandes arbetstid får utökas.

Övertidstak
Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl kan denne begära att arbetstagare ska arbeta övertid, högst 48 timmar under en fyra veckors period eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 150 timmar under ett kalenderår (enligt ALFA-avtalet för staten).